Det är ganska hårresande att ett ord som minutjakt förekommer som styrande faktor när det handlar om omsorg om våra äldre.
Finns begreppet över huvud taget i nån annan skattefinansierad verksamhet? Klockas en it-tekniker utifrån hur lång tid det "ska" ta att hjälpa en anställd med en krånglande dator?
Ackord finns så klart i många yrken, men då handlar det om en konsekvens, ett sorts facit över arbetsdagen. Så här mycket hann jag med i dag.
Minutjakten handlar om att en teoretisk modell räknat ut hur lång tid olika insatser ska ta. Här läggs stressen på redan från start, oavsett hur arbetsdagen blir, just för att du inte vet hur arbetsdagen blir. Det är människor man jobbar med. Människor man får en nära relation till och människor som är beroende av ens hjälp för att klara vardagen.
Lägg därtill det faktum att du ska ta dig mellan de olika bostäderna, i solsken som i snöstorm.
Hm, undrar varför det är så svårt att rekrytera till svensk äldreomsorg?
Hur många exempel ska vi se på vad som är lösningen innan polletten ramlar ner?
Vi har ett par lokala exempel där man fattat för länge sen. Hattstugan i När lyfts ofta fram, där man har ett helhetstänk som i alla delar utgår från beprövad erfarenhet samt de boendes behov och villkor.
I dagarna har vi kunnat läsa om Annette Anderssons livsverk, Primula Hemtjänst & Städservice. Där finns inga problem att hitta anställda.
"Det handlar ju om att det är jag personligen som ansvarar för alla mina kunder och mina medarbetare" förklarar hon och berättar om drivkraften i att vara just en attraktiv arbetsgivare.
Jag har tidigare skrivit om oron över vilka som ska bemanna vår välfärd i framtiden. Vi måste ju ha vård, skola och omsorg men allt bygger på att många unga människor väljer ett välfärdsyrke. Varför ska de göra det är frågan som många borde fundera på.
Det tänk och den metod som Anette Andersson och andra har är en stor del av lösningen. Att vara en attraktiv arbetsgivare är att visa detta i handling och inte bara i ord.
Lyssna på de anställda, inte tulla på sin yrkesstolthet.
I måndagens Gotlands Allehanda kunde vi läsa om den sedan länge kända kompetensbristen på svensk, och gotländsk, arbetsmarknad. Just nu efterfrågas över 240 sjuksköterskor och fler än 300 undersköterskor, främst inom hemtjänst och äldrevård.
Bara på Gotland.
Man undrar onekligen hur verksamheterna över huvud taget kan gå runt när det saknas så många människor som gör jobbet.
"Regeringen kommer inte att lämna vården, skolan och omsorgen åt sitt öde" försäkrar statsminister Ulf Kristersson (M) gång på gång. Men mer pengar till välfärden hjälper inte mycket om det inte finns nån som gör jobbet.
Bristen på personal inom vård och omsorg är ett faktum över hela landet. Kommuner och regioner konkurrerar med varandra om den eftertraktade kompetensen.
När ska nån kommun eller region ta upp kampen med bemanningsföretagen? Inte bara för att knäcka dessa företag utan för att lära av dem?
När ska polletterna trilla ner?