Detta var inte Inger Harlevis (M) första blåsväder. Långt därifrån. Det är kanske att ta i att kalla henne van – det är nog en typ av uppmärksamhet som man aldrig riktigt vänjer sig vid – men hon hade åtminstone erfarenhet från ett flertal tidigare stormar. Dessutom på olika arenor, exempelvis både politiken och Kyrkan.
Erfarenheten var både en tillgång och en belastning, En tillgång eftersom erfarenhet kan hjälpa när man ska hantera och genomlida konflikten. En belastning eftersom tidigare blåsväder och kontroverser gjorde att hon i mångas ögon startade på minus. Det märks på många kommentarer att dessa skadat det förtroende hon haft som startkapital den här gången.
Nu väljer Inger Harlevi att avgå som regionfullmäktiges ordförande. I ett pressmeddelande som skickades ut på tisdagsmorgonen förklarade hon att:
"I den situation som uppkommit väljer jag att lämna mitt uppdrag som ordförande för regionfullmäktige på Gotland. Det har funnits oklarheter på flera håll, men jag tar i det här läget ansvar för min del i det hela."
Det är en hastig omsvängning från offensiv till plattliggande defensiv, jämfört med den insändare Inger Harlevi nyligen författade där hon visserligen gick ut ödmjukt. Hon visste "att hon gjort fel". Men hon övergick sedan till att förklara varför det egentligen var rätt.
I insändaren gjorde Inger Harlevi ett hyggligt jobb, åtminstone ur en aspekt, att motivera hur hon valt att beställa sina resor inom ramen för arbetet inom Hanseförbundet. Men den förklarade ju inte bristen på förankring av resekostnader eller varför Inger Harlevi ska kunna ignorera ett regelverk som Region Gotlands politiker och personal i övrigt måste följa.
Den förklarade inte heller varför det var Region Gotland och inte Hanseförbundet som skulle betala resorna. Just det hade kanske varit möjligt att förklara. Somliga samarbetsorganisationer förväntar sig att moderorganisationerna står för resekostnaderna, det är ett pris för att vara med och ha inflytande. Hur det förhåller sig med detta inom Hanseförbundet har jag inte en aning om, men nog verkar det lite egendomligt att Region Gotland skulle stå för resorna exempelvis när Inger Harlevi agerade medlare för Hanseförbundets räkning gentemot Europarådet.
Inger Harlevi fyllde 75 för ett par månader sedan. Är det här en trist punkt för hennes långvariga gärning inom Regionen? På ett sätt tror inte det. Hon avgår som fullmäktiges ordförande men behåller många andra uppdrag. Enligt Helagotland stannar hon som ledamot i fullmäktige och behåller också uppdragen inom Gotlandsmusiken, Gotlands Fornvänner och Medeltidsveckan. Och hon har gjort comeback tidigare i nya roller, efter slitande och slitsamma konflikter.
Det är å andra sidan något anmärkningsvärt hur både koalitionspartnern – i form bland annat av regionstyrelsens ordförande Meit Fohlin (S) – och Inger Harlevis eget parti har valt att hantera efterbörden av Harlevis resande. Kritiken från Fohlin har varit tämligen oförsonlig och inte heller Harlevis eget parti har backat upp sin fullmäktigeordförande. Gruppledaren och regionrådet Andreas Unger (M) konstaterade i tisdagmorgonens pressmeddelande att:
"När vi granskar händelseförloppet kan vi se att det finns flera brister avseende interna rutiner kring resor och betalning av fakturor. Det här ska egentligen inte kunna ske inom Region Gotland."
Jag avstår från att göra någon prognos. Men om man kan enas om att det är nog nu så är det begripligt även från Inger Harlevis egen horisont.