Innan kryssningskajen byggdes var det mycket tal om vikten av att Gotlands turistnäring samlar sig för att bland annat sätta samman olika "paket" för kryssningsgästerna att köpa när de kommer i land.
De har kort tid på sig att upptäcka Gotland men ändå finns möjlighet att till exempel ordna kortare resor ut på ön med olika teman.
Jag vet inte hur det gick med det men efter att kajen blev verklighet har diskussionen mest handlat om den anskrämliga stegen gästerna tvingas klättra upp och ner på det första de gör efter att de klivit i land. Plus de stora kostnaderna för att bygga en ny, mer användarvänlig och inte minst mer estetisk anläggning.
Efter att GT flyttade ner till Kopparsvik har vi ganska bra koll på flödet av kryssningsgäster upp genom stan. Det är ganska lätt att förstå att viss förvirring uppstår när de slussas upp via Kopparsviksgatan, över Gutebacken och in i bostadsområden på andra sidan.
Det enda som lotsar dem rätt är skyltar som anger riktningen för att komma till "Old town".
I tisdagens GT kunde vi läsa en intervju med Anna Sylvan, Cruise Manager vid CMP Gotland, som påpekar att det finns utvecklingspotential för mottagandet av kryssningsgästerna.
"Det gäller att Gotland profilerar sig, att det är något unikt kryssningsgästerna kommer till. Många vet inte ens att det är en ö" säger hon.
Hon efterlyser också tydligare skyltning och information på såväl engelska som tyska, både när de kommer i land och runtom i Visby och på övriga ön.
Det här är saker som sedan många år flera andra tagit upp med jämna mellanrum. Skyltning på andra språk, möjlighet att kunna betala med euro och andra ganska grundläggande faktorer kring service och bemötande.
Kryssningskajen är en enorm investering och snart ska vi lägga mycket pengar på en fast bro över vägen. Det är ganska bortkastade pengar om vi slutar tänka på mottagandet när gästerna klivit i land.
Investeringarna måste följas upp med ett samlat grepp för bemötande och visad vilja att gästerna är välkomna.
STYRETS DILEMMA
Tidö-regeringens inriktning på att få människor att sluta komma till Sverige, oavsett om de är strävsamma och hederliga eller hänger sig åt brottslighet – ingen mannamån, lika för alla – leder till tämligen konkreta och stora problem för många av deras partikollegor ute i kommuner och regioner.
Det höjda golvet för den lönenivå som krävs för arbetskraftsinvandring har redan påverkat, även på Gotland. Och den aviserade nya lagen om informationsplikt för offentliganställda att ange papperslösa har lett till ett dubbelt budskap från styret.
Den ena delen av styret (M) tycker att detta är bra, den andra delen (S), tillsammans med oppositionen, säger nej.
Hur det kan vara ett "tydligt besked" till anställda i vård, skola och omsorg är en fråga som styret hittills sluppit besvara.