Personligen har jag absolut ingenting emot en enhetstaxa i kollektivtrafiken. Ja, jag skrev faktiskt nyligen om det egendomliga i att varken Rom eller Stockholm anser sig behöva zoner i kollektivtrafiken, men att regionstyrelsens majoritet ändå anser Gotland behöver det.
Vad jag däremot inte är någon anhängare av alls är att beslut i onödan ska förhalas i det oändliga. Vilket var precis vad som tyvärr hände när frågan i måndags nådde regionfullmäktige. För att slutligen avgöras, trodde man. Men så blev det alltså inte.
Kollektivtrafiktaxan debatterades intensivt fullmäktige. Eva Bofride har redan skrivit om debatten med beskrivande adjektiv som "sur" och "nedlåtande".
Tänk, så upplevde jag det inte alls. Jag tyckte tvärtom att det var en ovanligt bra debatt som huvudsakligen var saklig men ändå hade både nerv och engagemang. Vissa negativa reaktioner på debatten ton tyckte jag var känsliga i överkant.
Det som kom efter debatten var däremot mindre bra. Det var när fullmäktiges minoritet förhalade frågan om kollektivtrafiktaxan genom att rösta igenom Centerpartiets och Vänsterpartiets gemensamma yrkande om återremiss. Det räcker med en tredjedel av fullmäktige för att driva igenom en sådan, så de 26 rösterna i ett fullmäktige med 71 ledamöter räckte mer än väl till.
Det är ett verktyg som oppositionen borde vara väldigt sparsam med att använda, speciellt när det gäller frågor som faktiskt genomgått en både lång och omsorgsfull förberedande behandling med många inblandade.
Återremissen är ett fullgott skäl för Regionens S/M-ledning att bli lite irriterad. Frågan om kollektivttrafiktaxan har rullats av och an i kollektivtrafikberedningen innan den nådde regionstyrelsen och nu fullmäktige. Det borde räcka för att man nu ska kunna gå till beslut, även om det är ett beslut som inte alla gillar. För övrigt även om det är ett beslut som inte JAG gillar.
Men nu fick frågan alltså en returbiljett för att genomgå ännu en prövning av samma personer som redan gjort det en gång och då kom fram till ett förslag som visserligen inte hade stöd av alla men av tillräckligt många. Regionstyrelsens ordförande Meit Fohlin (S) hade onekligen en poäng när hon påminde om alla möten och samtal, alla politiker och tjänstemän som ägnat många timmar åt utredning och beslutsprocess. Vad ska det tjäna till att köra allt ett valv till?
Till och med jag blir irriterad och jag gillar inte ens det beslut som majoriteten ville fatta.