Män och deras snoppar är på många sätt ett komiskt fenomen. Stoltheten över dem verkar göra att de tror att alla som inte har en gärna vill beskåda deras egen upplaga.
Penisavund är ett etablerat begrepp inom psykiatrin sedan den gode Freud fantiserade fram sin analys att småflickor drabbas av svår avund när de upptäcker skillnaden mellan pojkar och flickor och att de inte har nån snopp."Bestående penisavund räknas som neurotisk. Den kan ta sig uttryck i att flickan vill bli lik pojkar och att hon uppträder manligt och väljer ett manligt yrke". (Natur & Kulturs Psykologilexikon av Henry Egidius).
Att få bilder på könsorgan till sin mobiltelefon är dock allt annat än roligt. Det är dessutom ett brott.
Emil Eisersjö, lokalpolisområdeschef på Gotland, berättar för Helagotland att så kallade dickpics (snoppbilder) i dag är ett stort problem och ännu större än vad det ökade antalet anmälningar visar.
"Vissa tjejer reagerar knappt, de tror inte ens att det är ett brott. Vad som gjort att den här normen växt fram är jag inte rätt person att svara på, men något galet är det", säger Emil Eisersjö.
Man förstår att det kan kännas hopplöst att polisanmäla men det är ändå viktigt för att få stopp på beteendet. Inte minst genom att en polisanmälan bör göra föräldrarna uppmärksamma på vad deras söner sysslar med.
En annan sorts brottslighet som ökar är bedrägerier. Enligt Brottsförebyggande rådets (Brå) statistik anmäldes 542 bedrägeribrott på Gotland under 2023, motsvarande siffra för 2022 var 380. Det är en ökning med 42 procent, betydligt mer än i riket som helhet där ökningen är 22 procent.
Försöken att lura folk via Facebook visar på omfattningen. Var och varannan dag får man information om att vänners konton har kapats. Den senaste innovationen är att bedragarna nu hittat ett sätt att leta upp alla inlägg med denna information och då lägga en kommentar med tips på vem man kan mejla om man vill ha hjälp att återställa sitt konto...
Det jag inte kan begripa är vad man får ut av att kapa ett konto? Vad ska man ha det till? Det mest intelligensbefriade försöken att luras är de som utger sig för att vara ett barn som skickar meddelande till en förälder om att man tappat sin telefon eller något annat och att man behöver pengar.
Som om barn skulle kontakta sina föräldrar via sociala medier för detta. Eller något annat.
Automatiserade utskick via olika köp- och säljsajter fick jag erfara när jag la ut en sak för försäljning och omedelbart, alltså på sekunden det lades ut, fick en förfrågan om vilket nummer hen skulle kontakta mig på. Det ska erkännas att jag var på väg att svara innan jag insåg att här är något skumt.
För det finns raffinerade bedragare också. Som verkar helt seriösa och sitter på kunskap som gör att man tänker att det måste vara äkta. Varningen att aldrig någonsin lämna ut sina koder till Bank-ID tål att upprepas. Eller några andra koder, telefonnummer eller övriga känsliga uppgifter för den delen.
Att hela tiden behöva tänka att allt kan vara ett försök att lura en är väldigt ansträngande och tidskrävande. Lika väl som bedragarna hittar tekniska lösningar för att spamma med sina kontaktförsök borde företag och plattformar kunna skapa liknande teknik för att spåra upp och blockera bedragare kan man tycka.