I två olika ledartexter med rubrikerna ”Hur ett bra grävjobb förvandlas till ett mediedrev” (bara publicerad på Helagotland.se) och ”Låt oss istället diskutera villkor för nyrekrytering” har jag kommenterat det jag anser är en orättvis behandling av Länsrådet Annelie Bergholm Söder. Vilken nu Eva Buskas, Nyhetschef på P4 Gotland replikerat.
Av Buskas replik, som ni kan läsa här, kan jag förstå att jag uttryckt mig lite otydligt då hon tror att jag bytt åsikt. Det har jag inte.
Jag anser fortfarande att deras granskning är både bra och sund. Det är mediernas uppgift att granska makten och i det här fallet har P4 Gotland gjort den granskningen. Men när de uppgifter som P4 Gotland fått fram används på ett i mina ögon dåligt sätt blir jag lite upprörd.
Det fackliga arbetet jag haft förmånen att få göra i mitt tidigare arbetsliv har gett mig en del insikter. En insikt är att anställda inte är experter på de avtal som gäller för dem. Ofta snappade medlemmar upp saker av kompisar som de trodde att de också hade rätt till. De vanligaste frågorna handlade om rätten till betald ledighet (permission) där anställda med andra avtal och i andra branscher till och med fick ledigt med betalning för att flytta, medan våra avtal nästan ”bara” tillät ledighet med full lön i samband med anhörigas begravning.
Ibland hände det också att löneadministratörerna gjorde fel som fick rättas till. Jag mötte då vissa medlemmar som blev glad när de fick rätt till förmåner de nekats och andra som blev mindre glada när de tvingades betala tillbaka för misstag arbetsgivaren gjort.
Jag har också varit med om att arbetsgivaren gett anställda förmåner de egentligen inte haft rätt till för att lösa problem som uppstått vid speciella tillfällen. Exempelvis när arbetsgivaren behöver personal som jobbar över, där både gratis mat och fria resor har löst de anställdas hinder för att ställa upp på övertiden.
Nu vet jag inte vad P4 Gotland grävt fram då de inte redovisat detta, men jag kan mycket väl tänka mig att Landshövdingen har löst liknande problem genom att ge Annelie Bergholm Söder rätt till vissa taxiresor. Det är i alla fall så jag uppfattat Landshövdingen i den intervjun som radion gjort med honom.
Oavsett om arbetsgivaren gjort misstag eller gett den anställda fått något extra blev aldrig den anställda ansvarig för de fel som gjorts eller de förmåner som de fått.
Men i P4 Gotlands rapportering är det Annelie Bergholm Söder som får bära hundhuvudet för de misstag arbetsgivaren gjort med hennes mans resor och de taxiresor Landshövdingen gett henne rätt till. Jag menar att det är en orättvis behandling, medan Eva Buskas i sin replik skriver att de är transparenta med fakta och eventuell orättvis behandling, ”Det lämnar P4 Gotland till våra lyssnare att avgöra”
Men det är utifrån rubriker som: ”Länsrådet lät skattebetalarna stå för makens resor” och ”Länsrådet åkte taxi för över 20 000 kronor”, som lyssnarna ska avgöra orättvisan i rapporteringen.
I stället för att lyssnarna får avgöra till rubriker som ”Länsstyrelsen lät skattebetalarna stå för Länsrådets makes resor” eller ”Landshövdingen godkände taxiresor för över 20 000 kronor”.
P4 Gotlands vinkling där Länsrådet pekas ut är knappast objektiv och påverkar lyssnarnas syn länsrådet. Vilket vi kan läsa i de kommentarsfällt som P4 Gotland har på sociala medier.
När P4 Gotland dessutom blandar in Länsrådets mantalsskrivning med rubriken ”Länsrådet sparade 50 000 på att vara skriven i Stockholm” går man över en gräns till och jag ser den samlade rapporteringen som ett drev mot Länsrådet. Visserligen ett lite drev även med Sverigemått mätt, men ett av de större jag upplevt på Gotland under mina snart sju år som politisk redaktör.
Avslutningsvis vill jag än en gång berömma P4 Gotland för den granskning de gjort, samtidigt som jag kritiserar hur de vinklat resultatet av granskningen i sina reportage.