När jag ger exempel på verksamheter som genomgått en otroligt positiv utveckling brukar jag hänvisa till den resa som Skatteverket gjorde. Förvandlingen från administrativ kollos som vi medborgare fruktade till landets bästa servicemyndighet är en förebild för de som vill förändra sin verksamhet. 2011 utsågs Skatteverket till Sveriges modernaste myndighet av Kvalitetsmässan. I motiveringen stod bland annat: ”Det är ett uthålligt och målmedvetet arbete som banat väg för det nya populära Skatteverket.”
Vi vet att välfärden står inför stora utmaningar inte minst i frågan om att rekrytera personal. Gotland har ett särskilt utsatt läge då våra möjligheter att samarbeta med andra kommuner och regioner är begränsade av ö-läget.
Den enda vägen vi kan lösa de rekryteringsproblem som redan nu är aktuella är genom förbättrade arbetsvillkor. Jag tror inte den bästa åtgärden är varken bättre lön eller smartare scheman. Jag tror det bästa sättet att förbättra arbetsvillkoren inom vård, skola och omsorg är fler anställda för att minska stress och press. Men för att få fler att jobba inom den gotländska välfärden måste man först skapa förutsättningar som lockar till sig kompetent personal. Vilket är ett arbete som kräver det som fanns med i motiveringen för Skatteverket. Målmedvetenhet och uthållighet. Men först måste någon ta på sig ledartröjan och peka ut det nya målet.
I GA den 23 maj kunde vi läsa om Borgholmsmodellen som skördar framgång på Öland. När Åke Åkesson tog över tjänsten som verksamhetschef för Borgholms hälsocentral insåg han att de var underbemannade och hade stora problem att rekrytera läkare. Han insåg också rätt fort att en bra bemanning var en förutsättning för en bättre och effektivare sjukvård. Lösningen var att förbättra arbetsvillkoren för de anställda och då inte bara för läkare.
Modellen handlar om en förstärkt primärvård där bland annat ett listtak för antalet listade patienter en läkare får ha. Listtaket var en mycket stor anledning till att läkare började söka sig till Borgholm och att förändringsarbetet kunde fortsätta. Sen 2015 då arbetet startades har fler förbättringar genomförts som påverkar både anställda och patienter på ett mycket positivt sätt.
Den 31 maj kunde vi här i GT läsa om lasarettets förlossningsavdelning och deras unika program för att introducera nyutbildade barnmorskor. Ett program där introduktionen pågår under ett år även jämfört med den normala introduktionen i landets regioner som pågår mellan sex veckor och tre månader.
Gotland har varit mindre utsatt av den barnmorskebrist som andra delar av landet drabbats av och det här introduktionsprogrammet kan göra att Gotland även framöver har det bra ställt med barnmorskor.
Det finns fler projekt på gång runt om i regionens verksamheter exempelvis skolans samarbete med Campus Gotland och de satsningar som görs inom sjukvården på ST- och AT-läkare. De här satsningarna är bra och ger oss tillbaka en hel del i form av nyutbildade lärare och läkare, men jag har inte upplevt att det finns något utpekat mål för hela regionen.
I artikeln om Borgholmsmodellen uttalar Åke Åkesson att det ännu finns möjlighet för andra regioner att ta efter och lyckas, men att det måste göras nu. När alla regioner har infört exempelvis listtak är det inte längre ett dragplåster för nya läkare.
Regionen måste vara i framkant när det gäller nya sätt att förbättra arbetsvillkoren för välfärdsarbetare, för att ha en chans att rekrytera för de behov man har nu och framöver. Då behövs det ett mål och en plan och någon som tar ansvar för både målet och planen. Detta är något jag saknar i regionen där ingen ledande politiker tar på sig den ledartröjan. Det jag ser i dag är en väl fungerande förvaltning av det vi har med några enstaka projekt som lysande undantag.
Region Gotland borde lämna förvaltandet och starta ett förändringsarbete som leder till att vi blir landets bästa kommun och region att arbeta och leva i.