I torsdags skulle Region Gotland förklara för riket varför Gotlands förhållanden är speciella, under ett seminarium i riksdagen. En liten öregion med ansvar för sjukvården skulle behöva ytterligare kompensation med typ 300 miljoner kronor, tycker Regionen och alla dess eniga partier. Eller att huvudmannaskapet för sjukvården läggs på någon annan. Annars väntar undergången. Sjukvårdens kostnader äter Regionens andra verksamheter ur huset, menar man.
Pressmeddelandet berättade:
"Stora delar av regionens skattemedel tas varje år från skola och äldrevård för att täcka sjukvårdens resursbehov."
Å hå. Hur urgröpt är då skolan på ön vid det här laget, efter alla år då den fått stå tillbaka för att sjukvården ska kunna finansieras? Finns det något mer än ett skal kvar?
Region Gotland delegation har anledning att hoppas på att de som deltagit i seminariet i riksdagen inte genast tog reda på hur denna urholkning påverkat exempelvis Regionens kostnader för grundskolan. En verkligt stor del av Regionens kommunala åtagande.
Enligt sajten Regionfakta, som har Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) som källa, är nämligen grundskolan på Gotland dyrare per elev och år, jämfört med riksgenomsnittet.
Bland de fem kommuner som Regionfakta väljer att jämföra – Gotland, Norrtälje, Östersund, Kalmar och Falun – så är det Region Gotland som ligger allra högst beträffande kostnaderna för grundskolan.
Om Regionen ändå tycker sig känna av en urgröpning av skolan så har det kanske något att göra med att man håller sig med en skolorganisation som utformats med andra mål för ögonen än utbildningsresultat och effektivitet.
Enligt SKR så:
"Kommunerna lägger i genomsnitt nästan hälften, cirka 43 procent, av sina pengar på de olika skolformerna och andra pedagogiska verksamheter."
Och av kostnaderna för dessa verksamheter är det naturligtvis grundskolan som utgör lejonparten.
På andra områden ligger Regionens kostnader förvisso under riksgenomsnittet. Det gäller exempelvis äldreomsorgen, som är det näst största åtaganden för kommunerna, motsvarande 20 procent av deras totala utgifter. Men å andra sidan har Gotlands kostnader för äldreomsorgen varit förhållandevis låga under många år. Det är inget nyligen påtvingat förhållande.
Som gotländsk medborgare och skattebetalare har jag verkligen ingenting emot om Region Gotland skulle lyckas utverka en mer fördelaktig behandling av staten. Det finns argument att åberopa även om man kan dividera om omfattningen. Men jag skulle inte heller inte ha något emot regionala politiska företrädare som inte framhåller sig som undergångsdömda offer för omständigheterna och som har en argumentation som hänger ihop. För ungefär tre veckor sedan skrev jag om hur antalet anställda inom Region Gotland ökat med 418 tjänster på fyra år, samtidigt som man beklagat sig över outhärdlig knapphet och tuffa prioriteringar.