”Jag är egenföretagare inom restaurangbranschen och ägnade min kväll åt att skura kompostkärlen igen. Jag får panik.” Så skriver Linda Lidholm som driver Café Maffen i ett klagomål som hon lämnat till regionen.
Trots att hon och hennes personal byter kompostpåsarna flera gånger om dagen så går de ofta sönder, särskilt om det som slängs är blött.
– Vi slänger skagenröra, tonfiskröra och såser, sådant som vi ska kompostera, säger Linda Lidholm.
Papperspåsarna stängs genom att kanten viks ner, men om det är stressigt kan det hända att de blir för fulla.
– Sparar man inte plats så går påsarna sönder. Det fungerar okej vintertid då man inte fyller upp kärlen men inte nu på sommaren. Jag skurade ur kärlen i går och då hade det redan kommit fluglarver, det blir äckligt och jag har varken tid eller lust att skura kompostkärl, säger hon.
Helst av allt vill hon ha en annan typ av påse.
– Jag vill jättegärna ha tillbaka de gamla gröna påsarna. Vi brukade köra dubbla påsar när vi hällde ut mycket röror, de påsarna är lite elastiska och går att knyta, säger hon.
I slutändan blir det heller inte mer miljövänligt med papperspåsarna, menar hon.
”Jag kommer snart att lösa problemet genom att köpa skitstora plastsäckar att ha som skydd i soptunnorna och sen kasta dem efter varje sophämtning. Det kan inte vara mer miljövänligt än att återgå till de gröna soppåsarna. Vi behöver en lösning innan sommarsäsongen börjar på riktigt”, skriver hon till regionen.
Men enligt Ingalill Gerber-Lindgren, projektledare för avfallsutveckling på Region Gotland finns det trots allt stora fördelar med att påsarna numera är gjorda av papper.
– Papperspåsarna löser upp sig och blir en del av massan som blir biogas, säger hon.
De gamla påsarna som till viss del var gjorda av plast bröts inte ned och förorenade miljön med mikroplaster.
För företagare som hanterar matavfall finns det möjlighet att välja mellan två olika storlekar på avfallspåsarna i papper, det finns även lösningar på hur man hanterar avfall som innehåller mycket vätska.
– Vi har rått dem att köpa in avrinningskit som man kan sätta i påsarna. Det finns olika lösningar där man sätter i en sil så att vätskan rinner av i ett annat kärl.
Hur man ska göra med trögflytande skagenröra har hon dock inget svar på:
– Det är klart att det är en omställning, men vi vill ha bort plasten. Antingen har man papperspåsarna eller så får vi mikroplast i biogödsel som går ut på de gotländska åkrarna och så småningom in i vår mat som vi och våra barn äter, säger Ingalill Gerber-Lindgren.