Tore Jägerup är driftekniker och Johanna Fröjd är projektledare för projektet ReCod.
Projektet ReCod, som genomförs av BalticWaters tillsammans med Uppsala universitet, flyttade 2021 in i forskningsstationen i Ar på norra Gotland. ReCod, som har en budget på 50 miljoner kronor, har under åren fött upp miljontals torskyngel, för att sedan sätta ut i Östersjön.
Anledningen bakom projektet är torskens negativa utveckling i Östersjön.
– Det går jättedåligt för torsken i Östersjön. Medelstorleken har sjunkit mycket och de har blivit jättesmå. Det har varit fiskstopp sedan 2019, men vi ser ingen större återhämtning, säger projektledaren Johanna Fröjd.
Fiske i kombination med klimatförändringar, övergödning och låga salthalter, ligger bakom den kritiska situation som torsken i Östersjön nu befinner sig i.
– Det som har hänt för torsken är att den vid äggstadiet behöver ha en högre salthalt i vattnet. Den salthalten finns på djupen, men på de djupen finns det inget syre längre i Östersjön. Nu är det bara Bornholmsdjupet som fungerar för torsken, säger Johanna Fröjd.
Inför torskläppet förvaras torskarna i hanteringsbassängen. "Man måste vara försiktig när man håvar upp dem", säger Susanne Ragnarsdotter, driftassistent för ReCod.
Det ReCod gör på forskningsstationen, är att hjälpa torsken över det kritiska äggstadiet. Forskningsstationen får in torskar som fiskats i Östersjön, som får fortplanta sig i de förhållanden som torsken behöver. Ynglen som produceras tas sedan om hand om på forskningsstationen, innan de sätts ut i vattnet.
Torskarna transporteras i ett kärl med vatten. Där i ska fiskarna helst vara så kort tid som möjligt.
För första gången har nu märkta torskar satts ut i havet, efter en tid på forskningsstationen. Ett femtiotal torskar har vägts och mätts av forskarna, och förhoppningen är att kunna spåra fiskarnas utveckling efter att de satts tillbaka i havet.
– Vi hade helt enkelt för många torskar här så vi valde att släppa tillbaka några. Det ger oss en möjlighet att följa torskarna som vi släpper ut, se vart de tar vägen. Dels kan vi då se hur de mår efter att vi satt ut dem. Vi vet att de mådde bra när vi satte ut dem, men vi vill veta vad som händer sedan, säger Johanna Fröjd.
Torskarna som släpptes ut är taggade. Detta för att forskarna, när torskarna fiskas upp på nytt, ska kunna se hur de utvecklats under sin tid i havet.
För att forskarna ska få reda på hur torskarna som satts ut utvecklas, är det viktigt att man tar kontakt med BalticWaters om man fiskat upp en märkt torsk.
– Vi skulle vilja att man antingen sparar fisken om man kan, eller åtminstone taggen. Sen vill vi veta vart den fångats och genom vilken metod. På taggen finns kontaktuppgifter till oss, säger Johanna Fröjd.
Det gäller att vara försiktig även när torskarna släpps ut i vattnet.
Temperaturen i havet och i luften låg på ett par plusgrader dagen då torskarna släpptes ut. Helt perfekt för torskarna som är kallvattenfiskar.
I lekbassängerna på forskningsstationen i Ar fortplantar sig torskarna.
Susanne Ragnarsdotter, Johanna Fröjd och Tore Jägerup tar en sista titt på torskarna som släppts ut i havet.