Bästeträsk.
Lantmäteriet har fullt upp i Fleringe. För att bilda en nationalpark krävs att staten äger all mark. Naturvårdsverket har blivit största markägaren i socknen, och nu pågår en omfattande ombildning av fastigheter.
Hittills har Lantmäteriet på Naturvårdsverkets begäran genomfört 27 förrättningar i Fleringe, Rute och Bunge. Av dem har mer än hälften gällt samfälligheter, det vill säga mark med flera gårdar som ägare. De flesta förrättningarna har genomförts utan problem, men när det gäller fem samfälligheter i Fleringe har Lantmäteriet trots protester beslutat att överföra marken till Naturvårdsverket med tvång.
Delägare i de fem samfälligheterna har överklagat Lantmäteriets beslut till mark- och miljödomstolen. Det gäller Fleringe s:12 som omfattar strandremsan mellan Västerviken och Gamla hamn, Fleringe s:32 som är Kölningsträsk och Fleringe s:33 som omfattar träsket Nyrajsu. Samfälligheten Fleringe s:34 omfattar Mavrajdsmyr, intill Nyrajsu.
Ett klagomål är redan avgjort. I december beslutade domstolen att Naturvårdsverket kunde överta Fleringe S:35, en samfällighet med 2,5 kilometer väg om totalt 11 838 kvadratmeter. Domen har inte överklagats, utan vann laga kraft i början av året.
För att kunna överta mark med tvång krävs särskilda skäl. Lantmäteriet kom i samtliga de överklagade ärendena fram till att intresset att bilda en nationalpark väger tyngre än den skada som skulle drabba samfällighetens delägare.
I ett fall har Naturvårdsverket återkallat sin ansökan om tvångsreglering av en samfällighet.
Att mark överförs mot sockenbornas vilja verkar ha påverkat inställningen till nationalparken. "Att myndigheterna förstört så mycket har fått till följd att de flesta inte längre vill ha någon nationalpark, i alla fall inte här i Fleringe", skriver en av de klagande till mark- och miljödomstolen. "Vi vill inte ha nationalpark i området väster om Bästeträsk", skriver en annan.
Samfälligheternas mark har ofta höga naturvärden, men de har i förrättningarna värderats lågt av Lantmäteriet, som i ett av besluten skriver: ”Gamla samfälligheter utgör ofta generellt ett hinder mot en ändamålsenlig markanvändning.” ”Nyttan för en enskild fastighet att ha del i en samfällighet som inte nyttjas för dess ändamål och som därmed spelat ut sin roll bedöms vara mycket liten.”
En av delägarna i myren Mavrajd uppger att Lantmäteriet erbjudit en ersättning om 120 000 för hela samfälligheten, men att samfälligheten av en privatperson fått ett anbud om 1,5 miljoner kronor.
Bästeträsk blir centrum för den nationalpark som är på väg att bildas.
Fleringeborna tycker inte att samfälligheterna spelat ut sin roll. De påpekar att den gemensamt ägda marken är nödvändig för gårdarnas överlevnad. "För att den här speciella bygden Fleringedalen ska kunna överleva krävs att gårdarna kan vara enheter som man kan försörja sig på långsiktigt. Annars förvandlas bygden till en död by befolkad av sommargäster", skriver en Fleringebo till domstolen.
Nationalparken kommer förutom Fleringe även att omfatta mark i Rute och Bunge. 2022 fick många i de tre socknarna brev om att Naturvårdsverket ville göra en fastighetsreglering för de samfälligheter som ligger inom den planerade nationalparken.
– Vi bad Lantmäteriet att utreda hur många samfälligheter det finns. Det är jättemånga. En del har inte använts på många år, och folk har knappt känt till dem, säger Maria Tiricke, som är enhetschef vid Naturvårdsverket.
Maria Tiricke är enhetschef vid Naturvårdsverket.
Hittills har 16 lantmäteriförrättningar med samfälligheter i de tre socknarna genomförts. Elva har vunnit laga kraft, fem har överklagats. Handläggning pågår för Bunge s:19, Lillträsk som ligger intill Hau träsk. Ytterligare sex ärenden, som inte gäller samfälligheter, pågår.
I ett fall har Naturvårdsverket återkallat sin ansökan om tvångsreglering av en samfällighet. Det gällde en väg.
– Det visade sig i Lantmäteriets utredning att vägen i fråga inte var övergiven utan till viss del användas av vissa delägare, upplyser Elin Jansson vid Lantmäteriet.
”Vi vill inte ha nationalpark i området väster om Bästeträsk”, skriver en Fleringebo till mark- och miljödomstolen. .
Att området runt Bästeträsk har så många samfälligheter, och att förrättningar överklagats, är en av anledningarna till att arbetet med nationalparken försenats ett år. Invigningen planeras nu till 2026, i stället för under 2025.
En fastighetsfråga som återstår är Bunge Ducker 1:67, marken där Nordkalk ville öppna en ny kalktäkt. Bolaget beviljades förra året intrångsersättning om 625 miljoner kronor efter en dom i mark- och miljödomstolen. Staten (Kammarkollegiet) har överklagat till mark- och miljööverdomstolen där en process pågår. Marken ligger mitt i den planerade nationalparken.
– Det vore en bonus om vid kunde få med fastigheten i nationalparken, men jag tror inte det är realistiskt att den kommer med, säger Maria Tiricke.
Vi har tidigare berättat om ett annat ärende där staten vill ta över en samfällighet. Det gäller samfälligheten med strandbodar på Faludden, som Fortifikationsverket har ansökt om att för införliva med mark med ett skyddsobjekt.