Patric Ramberg, teknisk direktör på Region Gotland och ledare av stabsgruppen, menar att det varit en bra övning därför att det inte medfört risk för liv och lem men ändå har hela organisationen satts på prov.
Strax efter klockan 17 på torsdagskvällen den 9 november kom larmet om att bakterien clostridium upptäckts i det kommunala dricksvattnet i Visby med omnejd. På regionen började beredskapsarbetet omgående. Regionstyrelseförvaltningen etablerade en stab, skaffade sig en bild av läget och diskuterade vad som behövdes göras kortsiktigt och långsiktigt. Prioriteringen var att säkerställa att det fanns rent vatten, hitta orsaken till problemet – och att åtgärda det.
– När vi hade fått grepp om läget och insåg att det kommer ta tid lyftes ansvaret från VA till teknikförvaltning. Jag som förvaltningschef fick leda arbetet vidare och där är vi i dag, säger Patric Ramberg, teknisk direktör på Region Gotland och ledare i stabsgruppen.
Ur beredskapsperspektiv tycker Patric Ramberg att arbetet fungerat bra hittills.
– Jag förstår att det blivit stökigt för många men för att testa en beredskapsorganisation har det varit en bra övning, eftersom det inte medfört risk för liv och lem, men ändå var så pass allvarligt att hela organisationen har satts på prov. Vi har jobbat strukturerat och nu håller vi på att lösa det här. Sen har det också kommit fram saker som vi måste göra något åt.
Patric Ramberg lyfter exemplet med de sms som skulle ha skickats till alla som har mobiler i området, men som inte kom fram till runt 3 400 tilltänkta mottagare. Stabsledaren betonar vikten av att kommunikationen utåt fungerar ännu bättre nästa gång.
– I det stora hela har vi haft en bra kommunikation, men det finns alltid de som känner att de skulle behöva mer info och där måste vi hitta rätt balans.
I dagsläget säkerställer beredskapsorganisationen att det finns vatten i tillräcklig mängd där det är svårt att koka vatten till alla som behöver, som på äldreboenden, skolor och förskolor. Hittills har ett femtontal mindre vattentankar placerats ut samt en större på lasarettet.
– Vi har ringt runt till respektive förvaltning och konstaterat hur många tankar som behövs efter deras behov, var de ska placeras och att de står frostfritt. Vi har även tagit in en extern entreprenör som ser till att de är påfyllda med vatten, berättar Patric Ramberg.
Ur beredskapsperspektiv tycker Patric Ramberg att arbetet fungerat bra hittills.
Tidigare har det kommunicerats att Visby kan få rent vatten redan den här veckan och att övriga drabbade socknarna sedan ska få tillbaka sitt dricksvatten i en solfjädersform. Men hur lång tid det kommer ta – och i vilken ordning de drabbade områdena kommer få tillbaka vattnet – kan Patric Ramberg inte svara på.
– Vi har inget formellt beslut för hur det ska gå till. Sannolikt ska Visby få först men jag kan inte svara på vilka berörda områden som får vatten först och sist.
Han betonar vikten av att vara återhållsam med vattnet, då det krävs stora mängder för att spola rent rören långa sträckor som till Tofta och Väskinde.
– Visbys vattentillgång är sedan länge kritisk, vi kan inte använda vattentäkter som normalt och har haft en vattenläcka. Då är det viktigt att inte använda mer vatten än som behövs.
Hur väl gotlänningarna lyckas med att snåla påverkar när de drabbade socknarna kan få rent vatten i kranarna:
– I vilken takt vi kan det beror på hur mycket vatten vi har att tillgå.
”Man gillar läget och gör det bästa av det”, säger Anne Sontag Haataja, biträdande rektor på Västerhejde skola intill vattentanken som ännu inte blivit påfylld.
På måndag 11 december ska regionen fastställa en plan för när rekommendationerna om att koka dricksvattnet ska hävas. Omkring 40 000 personer och flera verksamheter i området har i en månads tid fått koka vattnet.
Anne Sontag Haataja, biträdande rektor på Västerhejde skola med drygt 200 elever, var en av alla som nåddes av vattenlarmet, den där torsdagskvällen i november.
– Vi åkte och köpte vatten och varsin juice till barnen för vi trodde ju att det här skulle vara en endagsgrej, men det visade sig att det fortsatte. Sen dess har vi kokat 40 liter vatten om dagen. Det räcker till lunch och mellanmål till barnen, men någon mer juice blir det inte, säger hon.
Redan första dagen önskade skolan en vattentank från regionen men det dröjde ända tills i måndags innan den kom på plats – och på onsdagen var den fortfarande inte fylld.
– Vi har klarat oss bra ändå. Personal och föräldrar har kommit hit med vatten, det är ny rutin som kommit igång, säger Anne Sontag Haataja.
Vattentanken rymmer en kubik.
Hon upplever att elever och personal vant sig snabbt med den nya situationen och att samarbetet med regionen och skolköket fungerat bra.
– Vi är formbara och flexibla och går snabbt in i nya rutiner och tänk. Får man bara rätt information är det ganska lugnt. Man gillar läget och gör det bästa av det, säger Anne Sontag Haataja.
Detta har hänt
9 november:
Strax efter klockan 17 kommer larmet om att dricksvattnet kan vara förorenat av bakterien clostridium. Det drabbade området innefattar Visby, Vibble, Västerhejde, Själsö, Brissund, Väskinde, Tofta, och Västergarn. Under kvällen aktiverar regionen sin krisstab där de fokuserar på kommunikationen i nuläget, sms skickas ut till berörda. Rapporter kommer fram under kvällen att sms till allmänheten inte nått fram till flera berörda. Några timmar efter vattenlarmet är nästan allt köpvatten slut i Visbys affärer. Regionens beredskapskommunikatör uppger på kvällen att cirka 40 000 berörs av vattenlarmet.
10 november:
Klockan 14:30 håller Regionen pressträff. Där framgår att även Eskelhem omfattas av vattenlarmet. Nya provsvaren visar noll förekomst av en variant av clostridium som tidigare påträffats. VA-chef Susanne Bjergegaard Pettersson säger att "kloreringen har gett effekt". VA-enheten inkallar extrapersonal under helgen för att fortsätta med provtagning och felsökning.
11 november:
Regionen meddelar att situationen kan pågå i flera veckor. Rådet att koka vattnet kvarstår.
12 november:
Regionen uppger att bakterien inte är borta från vattnet. Orsaken till utbrottet är ännu inte fastställt, inte heller varför bakterien återigen påträffats.
14 november:
Regionen utökar sina provtagningar för att hitta källan. Laboratoriets belastning ökar, vilket innebär att en del av proverna kommer att skickas till fastlandet för avlastning.
15 november:
Väktare säkrar lasarettets vatten.
17 november:
Höga halter av bakterien clostridium perfringens identifieras i vattentäkten Langs Hage i Visby. Halterna där är dubblerade jämfört med övriga platser.
20 november:
Vattenprover bekräftar höga halter av bakterien clostridium perfringens i vattentäkten Langs Hage i Visby. Beslutet om att stänga vattentäkten verkställs, skriver regionen i en uppdatering.
23 november:
Region Gotland meddelar i ett pressmeddelande att det inte är aktuellt med någon reducering av VA-avgiften för de hushåll som har förorenat vatten i kranarna.
28 november:
Översynen av den tjänst som används för att informera vid driftstörningar i VA-nätet visar att cirka 11 600 meddelanden kom fram som de skulle – runt 3 400 gjorde det inte.
29 november:
Region Gotland uppmanar att fortsätta koka vatten tills spolningen av vattenledningssystemet är klart och vattenproverna visar på godkänd kvalitet.
1 december:
Spolningen av vattenledningssystemet startar i berörda områden.
6 december:
Region Gotland meddelar att stängningen av vattentäkten Langs Hage innebär att de berörda hushållen behöver spara extra mycket på vattnet under en tid framöver. Vattentäkten beräknas kopplas på igen inom några månader.
7 december:
Provsvar visar att bakterien clostridium perfringens minskat i vattenledningssystemet sedan vattentäkten i Langs Hage stängdes. Provtagning fortsätter i vattentäkten och vattenledningsnätet.