Utsatt läge efter Natoansökan – så rustar Gotland

Myndigheterna på Gotland har förberett sig inför eventuella hot med anledning av Sveriges ansökan om att gå med i Nato.


Rikard von Zweigbergk, regionens beredskapschef, berättar om arbetet som görs.

Rikard von Zweigbergk, regionens beredskapschef, berättar om arbetet som görs.

Foto: Malin Stenström

Gotland2022-05-27 07:10

Kriget i Ukraina har lett till ett allvarligare säkerhetspolitiskt läge i Europa. På Gotland har länsstyrelsen en central roll som högsta civila totalförsvarsmyndighet. Sedan i februari i år leder man ett samverkansråd där en rad viktiga institutioner diskuterar rådande läge och möjliga händelser såsom cyberattacker och försörjningsberedskap.

Deltar gör bland andra Försvarsmakten, Region Gotland, Polisen, Trafikverket, P4 Gotland, Swedavia, Geab och Destination Gotland. Rådet har träffats vid flera tillfällen och ska mötas igen den 30 maj.

I samband med att regeringen fattade beslut om att Sverige ska ansöka om medlemsskap i Nato varnade statsminister Magdalena Andersson (S) för att Sverige kan bli utsatt för olika typer av aktioner från Ryssland, till exempel cyberattacker. Perioden från dess att ansökan skickas in fram till eventuellt medlemskap anses vara den mest känsliga ur ett säkerhetsperspektiv.

"Sverige kommer att befinna sig i ett utsatt läge under tiden som vår ansökan behandlas", sade statsministern på presskonferensen där hon förkunnade att Sverige ska ansöka om medlemsskap.

undefined
Statsminister Magdalena Andersson har varnat för att Sverige kan bli utsatt för olika typer av aktioner från Ryssland.

Risker finns även för Region Gotland och öns myndigheter och en följd av det är att regionens personal inte längre får använda sociala medier i sina jobbdatorer. I övrigt stärks beredskapen på bred front.

– Det är inte så att vi vidtar några extraordinära åtgärder i nuläget, utan man måste prata om generell förmåga och att vi ska förstärka förmågan att hantera alla typer av händelser, säger Rikard von Zweigbergk, regionens beredskapschef.

Redan innan beslutet om Nato var fattat hade regionen uppmanat alla verksamheter att hålla mer i lager och att ha sina fordon tankade. IT-avdelningen jobbar med att göra IT-miljön säkrare och vissa lås- och larmrutiner har setts över.

– Vi försöker att vara väldigt snabba och jobbar på med att förstärka vår beredskap, säger Rikard von Zweigbergk och fortsätter:

– Vi har ögon och öron öppna efter vad man kan kalla avvikelser i samhället.

Även polisen på Gotland arbetade med dessa frågor redan innan ansökan till Nato fullbordades.

– De här frågorna har varit aktuella under ganska lång tid och vi har ett kontinuerligt planeringsarbete. Det handlar till exempel om att vi ska veta hur vi får tag i vår personal om det händer någonting, har vi el om det blir del el-bortfall, har vi drivmedel till våra bilar, hur ska vi planera och driva vår verksamhet utifrån ett förändrat läge, säger Fredrik Persson, polisområdeschef på Gotland.

undefined
Fredrik Persson, polisområdeschef Gotland.

Han menar att polisens uppdrag är detsamma oavsett om Sverige är i fred, höjd beredskap, gråzon eller krig. Han ser heller inga hot som skulle kunna riktas specifikt mot polisen.

– Vi påverkas ju av det som gemene man eller andra myndigheter och organisationer blir utsatta för. Vi försöker tänka på alla scenarier och ha en slags mental beredskap: Vad gör vi om det här inträffar?

Redan i slutet av 2017 fick Försvarsmakten och Länsstyrelsen på Gotland i uppdrag att utforma ett nytt, modernare totalförsvar. Bland annat handlar det om att Gotland ska kunna vara självförsörjande i 90 dagar. Där är man inte än, bland annat behövs större lager, men landshövding Anders Flanking betonar att arbetet som gjorts innebär att Gotland står bättre rustat.

– Jag är betydligt tryggare nu än vad jag var för tre år sedan när jag kom hit, sade han i en intervju med SVT i förra veckan.

Natoansökan

När Sverige efter regeringsbeslut ansökte om medlemsskap i Nato inleddes förhandlingar om Sveriges så kallade anslutningsprotokoll, ett protokoll som sen ska skrivas under av övriga medlemsländer. Vissa länder, såsom i fallet med Turkiet, kan kräva motprestationer för att skriva på. När protokollet undertecknats, vilket i många länder kräver beslut av parlament eller regering, röstas det om i Sveriges riksdag. Därefter kan statsministern skriva på dokumentet som gör att vi blir medlemmar.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!