Under förra året ringdes nödnumret 112 över 20 000 gånger från Gotland. Alla samtal kom dock inte fram till SOS Alarm, och över 3 500 lade på innan operatören hann svara.
Efter att ha granskat hur SOS Alarm sköter hanteringen av nödnumret 112 riktar Riksrevisionen skarp kritik. Enligt ägardirektivet ska medelsvarstiden vara högst åtta sekunder, något som SOS Alarm inte har uppnått sedan 2012.
Riksrevisionen konstaterar även att det skiljer mycket mellan svarstiderna i olika län – och allra längst får gotlänningarna vänta. Av de sju år granskningen omfattar har Gotland haft längst medelsvarstid sex år, och näst längst tid ett år.
Inte något år har samtalen på Gotland nått målet om åtta sekunder. Under förra året var medelsvarstiden 30,9 sekunder, det vill säga nästan fyra gånger så lång svarstid som ägardirektivet anger. Därmed överskred SOS Alarm ytterligare ett krav i ägardirektivet, att väntan på svar inte får bli längre än 30 sekunder.
SOS Alarms förklarar de långa svarstiderna på Gotland med att det saknas lokalt inloggade 112-operatörer på ön. Sedan maj 2020 är det SOS Alarms central i Östersund som tar emot samtalen. Det var efter upprepad kritik om hur centralen i Stockholm skötte verksamheten som ansvaret flyttades. Efter omflyttningen minskade antalet fel, med svarstiderna har ökat.
Under förra året ringdes nödnumret 112 över 20 000 gånger från Gotland. Alla samtal kom dock inte fram till SOS Alarm, och över 3 500 lade på innan operatören hann svara.
En annan förklaring som SOS Alarm ger om de långa svarstiderna på Gotland är att många av samtalen rings under sommaren. Medan tid på dygnet och veckodag inte ändrat sig de senaste åren så har antalet samtal under juni, juli och augusti ökat med tio procent i hela landet. Den ökningen gör att medelsvarstiden per år blir högre på Gotland.
Förra sommaren var medelsvarstiden för samtal från hela landet som högst i augusti, 46,83 sekunder. I juli var den 37,69 sekunder.
Riksrevisionen är inte nöjd med den förklaring som SOS Alarm lämnat. Att samtalet ökat sommartid är ett mönster som varit känt i flera år, och något som SOS Alarm borde kunna hantera.
Under förra året ringdes nödnumret 112 över 20 000 gånger från Gotland. Alla samtal kom dock inte fram till SOS Alarm, och över 3 500 lade på innan operatören hann svara.
SOS Alarm uppger att man efter pandemin började arbeta med de brister Riksrevisionen påtalar. Numera kan andra centraler ta över ansvaret att svara när den central som har huvudansvaret är överbelastad. Östersund är fortfarande primär destination för samtal från Gotland, men svar kan komma från andra stationer.
– Vi har även rekryterat 350 nya medarbetare. Det har, i kombination med nytt ledarskap och satsningar på befintlig personal, gett goda resultat. Sedan september i år har vi svarstider på under åtta sekunder i alla landets regioner inklusive Gotland, säger Douglas Norström vid SOS Alarm.
Under förra året ringdes nödnumret 112 över 20 000 gånger från Gotland. Alla samtal kom dock inte fram till SOS Alarm, och över 3 500 lade på innan operatören hann svara.
Medelsvarstiden under första halvåret i år var drygt 12 sekunder för samtal från hela landet. I juni steg den till 14,89 sekunder, för att sedan åter sjunka. I september var medelsvarstiden 7,46 sekunder.
– I oktober var den 6,8 sekunder, och i november 7,1, vilket innebär att vi har klarat målet om högst åtta sekunder de senaste tre månaderna, säger Douglas Norström.
För november 2023 uppger SOS Alarm att man fick 918 samtal till 112 från Gotland. Av dem gällde 614 vårdbehov, 266 behov av polisinsats, 24 gällde trafikolyckor och 14 var larm om bränder.
SOS Alarm är ett aktiebolag som ägs till hälften av staten och till hälften av SKR (Sveriges Kommuner och Regioner). I sin granskning riktar Riksrevisionen även kritik mot MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) som har till uppgift att utöva tillsyn över hur SOS Alarm sköter larmnumret 112. Till viss del beror det på att den statliga styrningen är outvecklad, vilket gör granskningen ineffektiv.