2022 genomfördes en landstigningsoperation på Tofta skjutfält tilsammans med amerikansk militär, i samband med den gemensamma försvarsövningen Baltops 22. Framöver kan USA ha både materiel och manskap på skjutfältet.
– Det är en total underkastelse och det är okänt hur stor, därför att det inte finns några begränsningar i avtalet hur mycket amerikanerna får bygga ut sina olika anläggningar utan det bestämmer de själva, säger Jan Guillou.
Han har läst det aktuella avtalet som förkortas DCA, Defence Cooperation Agreement, och har skrivits under av försvarsministrarna i Sverige och USA. I avtalet pekas 17 platser ut i landet och en av dem är Gotland.
– Jag kan inte se annat än att vi får en sorts ockupationsmakt i Sverige utan att vara ockuperade, med en massa soldater som kan göra vad fan de vill i landet, säger Jan Guillou.
I en kolumn i Aftonbladet listar han flera förmåner och rättigheter som ska gälla för den amerikanska militären, vid de aktuella militäranläggningarna och övningsområdena.
– De ska ha rätt att bygga ut en egen anläggning där svenskar och svenska myndigheter inte har tillträde och där amerikansk lag ska gälla. Sedan ska de ha egna fritidsområden som är undantagen skatt, som i Bagdad eller Afghanistan, säger Jan Guillou.
I avtalet finns det inget som reglerar vilken typ av vapen som får lagras och användas på de amerikanska anläggningarna. Det har inte ansetts nödvändigt att undanta kärnvapen, eftersom ingen av parterna säger sig vilja ha det. Jan Guillous analys är att det därmed inte kan uteslutas.
– Att det är upp till amerikanerna om de vill placera tekniska kärnvapen i Sverige, säger han.
Det kan i sin tur påverka säkerhetsläget på ön, anser Jan Guillou.
– I så fall blir Gotland ett primärt mål för kärnvapeninsatser och det kan jag inte se som en fördel för Gotland, säger han och redogör för ett möjligt scenario.
– Den taktiska fienden ur Gotlands perspektiv är de ryska robotramperna i Kaliningrad och ur Kaliningrads synvinkel är beväpningen på Gotland ett förstahandsmål, så det kommer att öka spänningen väsentligt i Östersjön, säger Jan Guillou.
USA, den framtida Nato-partnern och parten för DCA-avtalet, har varit på Gotland och övat tidigare. Här i den marina Baltopsövningen där de landsteg i Tofta 2022.
Ett syfte med avtalet är att det ska ha en avskräckande effekt, men samtidigt som det kan få en motståndare att avstå från angrepp kan det även motivera ett angrepp.
– Överhuvudtaget kommer Sverige, med sina 17 amerikanska anläggningar nära den ryska gränsen, att bli ett oerhört mycket intressantare militärt mål i ett eventuellt krig med Ryssland än vad det är nu. Så det är inte säkert att Gotlands säkerhet ökar för att man har ett viktigt amerikanskt bombmål, säger Jan Guillou.
Enligt honom kan det amerikanska presidentvalet, med Donald Trump som en av kandidaterna, innebära en ytterligare risk.
– Om USA får en galen president så ökar ju osäkerheten i världen enormt. Han är oförutsägbar och han kanske går ur Nato, säger Jan Guillou innan han fortsätter.
– Och på andra sidan har vi Putin och det är också en galning. Skulle USA gå ur Nato så slickar sig Putin förstås om munnen, för att då blir riskerna med att avancera militärt in i Europa betydligt lägre.
Han säger att DCA-avtalet ändå skulle gälla, även om den ena parten inte längre är Natomedlem.
– Det är många som tror att det här är ett avtal med Nato men det är det inte. Det här är ett bilateralt avtal mellan två länder, Sverige och USA.
Sveriges försvarsminister Pål Jonsson (M) och USA:s försvarsminister Lloyd J. Austin III har redan skrivit under DCA-avtalet. Det som kvarstår är att avtalet godkänns av riksdagen.
Hundratal gotlänningar har skrivit under en namnlista för att stoppa avtalet, men de två gotländska riksdagsledamöterna planerar att rösta ja för att de anser att det är mest gynnsamt för Gotland och Sverige.