Gotlänningarnas protest mot försvarsavtalet med USA

När över hundra gotlänningar ville ha svar från riksdagsledamöterna om de tänkte rösta för det så kallade DCA-avtalet, var svaret från Hanna Westerén och Jesper Skalberg Karlsson ja. Nu startar en ny namninsamling för att de ska rösta nej.

Amerikansk militär har angjort Gotland på flera olika sätt. 2022 genomfördes en landstigningsoperation på Tofta skjutfält i samband med den gemensamma försvarsövningen Baltops 22. Framöver kan USA ha både materiel och manskap på skjutfältet.

Amerikansk militär har angjort Gotland på flera olika sätt. 2022 genomfördes en landstigningsoperation på Tofta skjutfält i samband med den gemensamma försvarsövningen Baltops 22. Framöver kan USA ha både materiel och manskap på skjutfältet.

Foto: Karl Melander /TT

Gotland2024-02-16 06:45
undefined
Visbybon Knut Stahle är samordnare för namninsamlingen mot DCA-avtalet. ”Båda planerar att rösta ja för det här avtalet och säger att det inte finns intresse att lagra kärnvapen, men det duger inte som garanti”, säger han om de två gotländska riksdagsledamöterna.

I veckan skrev 161 gotlänningar under en insändare med frågan Vill ni ha kärnvapen på Gotland? 

– Jag tror att vi är många som inte nöjer oss med det här svaret från riksdagsledamöterna, säger Knut Stahle, som är samordnare för uppropet.

Hanna Westerén (S) och Jesper Skalberg Karlsson (M) tänker godkänna DCA-avtalet, som ger den amerikanska militären tillträde till 17 platser i Sverige varav en är Gotland. Överenskommelsen ger USA rätt att lagra försvarsmateriel på ön och utrustningen är endast åtkomlig för amerikanska styrkor. Ingen del av avtalet reglerar förvaring av kärnvapen på svensk mark.

– Både DCA-avtalet och Natoansökan är beslut som fattas av politikerna över våra huvuden. Ett så stort beslut som Natointrädet och även vad avtalen kan innebära för oss på Gotland måste vi också få en chans att säga vad vi tycker om, säger Knut Stahle.

Det finns inte heller några förbehåll mot kärnvapen på svensk mark i den svenska Natoansökan. Riksdag och regering har inte ansett att det är nödvändigt. Detsamma gäller DCA-avtalet.

undefined
”Avtalet är ett led i att stärka svensk säkerhet och våra samarbeten med andra och är extra viktigt all den tid vi inte är medlemmar av Nato. Avtalet reglerar tydligt vad som får ske på svenskt territorium, placering av kärnvapen hör inte dit”, säger Hanna Westerén, som är riksdagsledamot för Socialdemokraterna.

Gotlands båda riksdagsledamöter anser inte heller att det är nödvändigt.

– Sveriges hållning ifråga om kärnvapen är väl känd och respekterad. Att avtalet skulle öppna upp för kärnvapen på svenskt territorium stämmer helt enkelt inte, säger Hanna Westerén.

Enligt Knut Stahle räcker inte det som garanti för att hålla Gotland kärnvapenfritt. Men Hanna Westerén anser att det gör det.

– Det går ju alla ledamöter som röstar för avtalet i god för, givet att det är Sveriges hållning, säger hon och förtydligar att den hållningen inte kommer att ändras.

– Det har jag oerhört svårt att se. Vi socialdemokrater är i alla fall fast förankrade i vårt nej till kärnvapen på svenskt territorium.

undefined
”Det finns ett brett parlamentariskt stöd för att Sverige ska samarbeta med andra länder och bli medlemmar i Nato. Det finns krafter som vill utmåla Nato som en obehaglig organisation och de tar ibland till den här typen av kärnvapenalarmism. Det tycker jag är tråkigt”, säger Jesper Skalberg Karlsson, som är riksdagsledamot för Moderaterna.

Även den moderata riksdagsledamoten säger att han inte vill se kärnvapen i Sverige.

– Jag ser inte att det bidrar till vår säkerhet, säger Jesper Skalberg Karlsson och konstaterar att han inte har hört någon annan som vill det heller.

– Vi vet sedan senaste decenniet att kärnvapenmakter inte har ett intresse av att placera kärnvapen här och vi har inte heller intresse av att husera kärnvapen på svensk mark, säger han.

undefined
Amerikansk militär har angjort Gotland på flera olika sätt. 2022 genomfördes en landstigningsoperation på Tofta skjutfält i samband med den gemensamma försvarsövningen Baltops 22. Framöver kan USA ha både materiel och manskap på skjutfältet.

Däremot anser båda politikerna att det är bra för öns och landets säkerhet att samarbeta i militära allianser.

– Sverige bygger sin säkerhet i samarbete med andra länder och om utländsk trupp ska finnas på svensk mark behöver man ha juridik och regler som reglerar det, säger Jesper Skalberg Karlsson.

Enligt honom följer de en praxis för avtal mellan länder och att det inte brukar finnas speciella skrivningar om kärnvapen.

– Det är märkligt att Sverige inte har någon skrivning om det. Och jag vill poängtera att det inte bara handlar om kärnvapen, utan uppropet handlar om DCA-avtalet och att amerikanska soldater och vapen får ökat tillträde till Gotland och Sverige, säger Knut Stahle.

Initiativet Gotland för fred har startat en ny namninsamling, som kommer överlämnas till Hanna Westerén och Jesper Skalberg Karlsson vid månadsskiftet. Kraven som ställs på de gotländska riksdagsledamöterna är att de inte godkänner avtalet i omröstningen.

– Det är just Hanna och Jesper och deras kollegor som kan stoppa det. Jag tycker egentligen att de avfärdar våra frågor ganska nonchalant. De framställer det som att det är ganska oproblematiskt, säger Knut Stahle.

undefined
”Jag är personligen mer orolig för rysk kärnvapenförmåga i Östersjön än vad jag är orolig för att samarbeta med britter, fransmän och amerikaner", säger Jesper Skalberg Karlsson (M). Militär från Nato-länder har varit på Gotland förut, bland annat i den marina övningen Baltic Operations 2022.
DCA-avtalet

DCA, defence cooperation agreement, undertecknades av Sveriges försvarsminister Pål Jonson (M) och USA:s försvarsminister Lloyd J. Austin III 5 december 2023. För att avtalet ska träda i kraft behöver riksdagen godkänna avtalet och besluta om författningsändringar som krävs för att genomföra det. Enligt försvarsdepartementet är regeringens ambition att lämna över propositionen i början av maj så att riksdagen har möjlighet att ta ett beslut innan sommaren.

Källa: Regeringen

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!