”De berättar ofta inte under förhållandet vad de är med om, utan det är andra som vittnar om hur hon har förändrats, är tillsluten eller inte mår bra”, säger advokaten Shantu Wahlgren om våldsutsatta kvinnor som hon har företrätt.
– Jag har varit både försvarare och målsägarbiträde i de här ärendena och de är vanliga, säger hon.
Shantu Wahlgren beskriver vad psykisk misshandel kan handla om.
– Man kan bli förolämpad, kränkt, skrämd, kontrollerad och straffad. Det omfattar många saker som inte är brottsliga i sig, men i strafflagstiftningen har vi grov kvinnofridskränkning och fridskränkning, säger Shantu Wahlgren och påpekar att det oftast är kvinnor som är utsatta av män.
Monas berättelse, som vi har skrivit om, innehöll inget fysiskt våld.
– Det blir ingen grov kvinnofridskränkning utan fysisk misshandel eller någon annan brottslig gärning. Det blir ingenting, förklarar Shantu Wahlgren och ger ungefär samma information som Mona fick efter sin polisanmälan. Att det juridiskt kan ses som en destruktiv relation, snarare än något olagligt.
Citat från Monas polisförhör, efter hennes anmälan om grov kvinnofridskränkning:
Fysisk misshandel ger synliga skador på kroppen, men för att den psykiska misshandeln ska vara brottslig krävs en tydlig medicinsk effekt. Däremot kan det psykiska våldet i kombination med annat våld, ofredande, olaga hot, förtal, skadegörelse eller andra brott, ge ett högre straffvärde.
– Om gärningarna har utgjort ett led i allt det andra och är begångna under en tid, minst två eller fler gånger, påpekar Shantu Wahlgren.
Sammantaget kan det påvisa ett kontrollerande beteende som är straffbart.
– Vi som jobbar med det här ser det mönstret. Hur de här kvinnorna anpassar sig efter männen på olika sätt, som kanske subtilt och över tid går från att vara en fri kvinna till att bli en ganska isolerad kvinna, säger Shantu Wahlgren.
Det är inte alltid som de själva ser samma mönster. För Mona var det inte förrän hon började berätta för andra och till slut satt i polisförhör.
– De inser nog, men de inser inte till vilken grad. Det finns en ganska stor skillnad från det första förhöret, till det andra och senare förhör, säger Shantu Wahlgren.
De utsatta kvinnor som hon möter i sitt arbete har alla sina egna berättelser, som kommer fram på olika sätt.
– Men det vanligaste är att det inte kommer fram förrän det har gått ganska långt. Många gånger är det genom en polisanmälan och ofta är den inte från dem själva. Många gånger vill de inte prata och inte medverka. Det är ofta en lång process att få dem att berätta.
Kvinnorna kan ha flera anledningar till att dölja hur de har det, som att de är beroende av, rädda för eller vill skydda mannen.
– Och det blir en svårighet i domstol senare. Hur man ska kunna bevisa olika saker, säger Shantu Wahlgren.
Om ord står mot ord behövs mer än ett trovärdigt vittnesmål.
– I den här typen av brott handlar det ofta om andrahandsbevisning. Har hon berättat för en kompis? Vem har sett eller hört när han kallar henne för hora eller fitta och säger att hon är värdelös? Ofta vittnar andra också om hur de här kvinnorna isolerar sig och slutar umgås, säger Shantu Wahlgren.
Hon nämner även annan typ av stödbevisning.
– Kontrollbeteende kan visa sig genom dokumentation av sms, telefonsamtal som folk har överhört eller inspelade larmsamtal.
Shantu Wahlgren har också stått på den andra sidan och försvarat de som anklagas. Även de har sina egna berättelser.
– Generellt handlar det om destruktiva relationer, vilket båda parter ofta är överens om men däremot oense om vad som har varit och vad som är fysiskt eller psykiskt våld, säger hon.
För Mona hölls det bara ett polisförhör och hon fick aldrig någon rättslig prövning.
– I det fallet är det kanske så att man inte uppfattar att det hon berättar om utgör något brottsligt, säger Shantu Wahlgren, som inte har någon koppling till eller insyn i hennes fall.
Mona tog sig ändå ur relationen med hjälp av en advokat. Som juridisk rådgivare påpekar Shantu Wahlgren att lösningen inte alltid är att polisanmäla och gå den rättsliga vägen.
– I vissa fall kan jag konstatera att det inte kommer leda någon vart och att det inte finns något mer att göra den vägen, utan de får försöka att lämna på andra sätt, säger hon och hänvisar till att söka stöd från exempelvis familjefridsenheten eller kvinnojouren.
Förra året föreslog en statlig utredning en lagändring, där psykisk misshandel ska kunna få en egen brottsrubricering. Utredarens förslag har varit ute på remiss och regeringen har räknat med ett färdigt lagförslag till riksdagen i år.
”Det är så subjektivt vad som är psykisk misshandel, så om man ska göra det brottsligt måste man riktigt tänka till. Om man ska dömas krävs också att man ska ha ett uppsåt till gärningen”, säger Shantu Wahlgren om förslaget till lagändring, där straffet för psykisk misshandel kan bli fängelse upp till fyra år.
Läs Monas berättelse: Del 1 om relationen och del 2 om separationen.
SÖK STÖD
Om du är utsatt för våld eller lever i en relation som du mår dåligt av:
- Region Gotlands Familjefrid erbjuder råd och stöd samt kontakt med socialsekreterare och har öppet på vardagar: 0498-26 33 13 På kvällar och helger går det att ringa socialjouren i brådskande fall: 0498-26 91 45.
- Den nationella Kvinnofridslinjen erbjuder samtalsstöd via telefon dygnet runt. De kan också hjälpa till med kontaktuppgifter till socialtjänst, socialjour eller kvinnojour. Telefonsamtalet syns inte på telefonräkningen: 020-50 50 50.
- Kvinnojouren och tjejjouren Amanda på Gotland erbjuder stöd åt tjejer och kvinnor via telefon och andra insatser: 0498-21 29 00 eller jourtelefonen 0730-49 29 01. Detsamma gäller Kvinno- och tjejjouren Fyren på ön: 0730-570653
- Stödlinjen för män är en nationell stödtelefon för män som utsatts för fysiskt eller psykiskt våld av en närstående eller sexuellt våld: 020-80 80 80.
- Bris erbjuder samtal och stöd till barn och unga. Det går att mejla, chatta eller ringa: 116 111.
- Stödlinjen för transpersoner är en nationell stödtelefon för vuxna transpersoner, inklusive ickebinära, som utsatts för fysiskt eller psykiskt våld av en närstående eller sexuellt våld: 020-55 00 00.
- För att anmäla ett brott eller ansöka om kontaktförbud kan du ringa polisen på 114 14 eller besöka polisstationen i Visby. Om det är en akut situation ska du alltid ringa 112.
- Mer information för dig som är utsatt för någon form av våld finns på 1177:s hemsida.