I december 2021 avslöjade Gotlandsbolaget visionerna inom projektet ”Gotland Horizon”, med skisser på en framtida vätgasfärja. Detta drivmedel, som anses vara en nyckelkomponent i den gröna omställningen, blev då något av en snackis även lokalt.
– Jag tror att ön kan bli ett nav i ett Östersjöbaserat vätgassystem, sade Björn Samuelsson, forskare inom kvalitetsteknik med en bakgrund inom gasindustrin, i en intervju på Campus Gotland.
Nu står tre olika gotländska projekt i startgroparna, varav ett redan fått finansiering från Energimyndigheten.
Fast egentligen ska de snarare kallas norsk-gotländska projekt, visar det sig.
För ett halvår sedan berättade Helagotland att den satsande norska energikoncernen Norwegian Hydrogen startat bolaget Gotland vätgas AB.
– Det var när Gotlandsbolaget annonserade framtidens vätgasfärjor som vi först fick kännedom om Gotland som en spännande plats för oss, sade vd:n Jens Berge då.
Sedan dess har man kastat om orden, till Vätgas Gotland AB – men framförallt har bolaget beviljats 20 miljoner kronor från Energimyndigheten för anläggandet av en vätgasmack på ön. Denna plan har man tagit över från OX2, som på Gotland är mer kända för havsbaserade vindkraftplaner sydväst om Sudret.
Målet är att kunna förse vägfordon med bränsle. Gotlandsbolagets eventuella vätgasfärja är en helt annan utmaning att tanka – eller bunkra, som det heter inom sjöfarten.
– En vanlig lastbil behöver fyllas med omkring 40 kilo, medan färjan behöver 16 ton på 45 minuter, förklarar Björn Samuelsson på Campus Gotland, som är en samarbetspartner.
Viss skillnad, med andra ord. Det sistnämnda är knappt möjligt i dag. Men man hoppas kunna utveckla något som är ett steg på vägen – vilket för oss in på projekt nummer två.
– Pengar har sökts hos Energimyndigheten för en testanläggning. Personligen ser jag gärna att en sådan hamnar på Gotland, då blir vi verkligen världsledande här, säger Björn Samuelsson.
Men själva bränslet måste ju också komma någonstans ifrån. Där har vi nästa del i treenigheten. Vätgas Gotland har även sökt medel för en tillverkningsanläggning, i detta fall från Klimatklivet inom Naturvårdsverket.
Gällande den har man kommit en bit med själva placeringen, då samtal förs med Roma Grus om deras fastigheter i Roma.
I stort är dock markfrågan en utmaning, för vätgasens gotländska framtid.
– Region Gotland är positiv, men det här med detaljplaner och bygglov tar ju alltid tid. Det här är en ny grej för dem också; hur hanterar man vätgasen? Samtidigt behöver man komma till skott åtminstone med vätgasmacken innan nästa sommar, annars riskerar pengarna från Energimyndigheten att brinna inne, berättar Björn Samuelsson.
Att dessa projekt inte direkt är vardagsmat, inom regionen, bekräftas av tillväxtchefen Johann Malmström:
– Det är ju lite speciellt med sådan verksamhet. Men vi tycker det är jätteintressant och försöker hjälpa dem att hitta rätt plats.
Det arbetet görs främst av planavdelningen – och det är inte helt enkelt.
– Tidsplanen är tight särskilt om en detaljplan behöver tas fram, kommenterar mark- och exploateringschef Jenny Iversjö.
Hos Norwegian Hydrogen är man övertygade om att det där kommer ordna sig så småningom.
– Just nu undersöker vi olika platser, förhoppningsvis finns det fastigheter som inte kräver ny detaljplan. Vi känner oss trygga med att vi får det här i mål, säger bolagets Sverigechef Jonas Åkermark.