Olle Lundin, professor i förvaltningsrätt vid Uppsala universitet.
Ny ishall
Vid regionens budgetberedning den 6-8 maj ska politikerna ta ställning till om de ska låna ut 250 miljoner kronor till Visby Romas ishallsbygge och ge ett årligt driftsbidrag på cirka 20 miljoner kronor. I en serie artiklar belyser vi olika perspektiv av frågan. Det här är del 2: Upphandlingen. Här kan du läsa del 1 och del 3 i serien.
Lagen är formulerad på ett sätt som gör den väldigt svår för en region att komma runt. Bedöms ett tänkt upplägg som att det inte följer upphandlingsreglerna, till exempel om regionen normalt sett skulle ha byggt ishallen, kan det bli svårt att genomföra.
”Konstlade upplägg i syfte att kringgå upphandlingsskyldigheten är inte tillåtet”, konstaterar Upphandlingsmyndigheten. Avbrutna upphandlingar, ogiltigförklarade avtal och skadestånd samt upphandlingsskadeavgift hotar om reglerna bryts.
Regionen har i förarbetet kring den nya ishallen låtit ett konsultföretag titta på regelverket för att se vad som gäller i förhållande till LOU. Är det en kommunal angelägenhet att det ska finnas en ishall för allmänheten, kan det vara så att regionen behöver upphandla bygget.
– Lagen finns ju för att pressa priserna vid en upphandling, säger Olle Lundin, professor i förvaltningsrätt vid Uppsala universitet, som lyfter fördelarna med att upphandla.
I konsultföretagets rättsutredning pekar mycket mot att ishallen kan behöva upphandlas, då bland annat regionens nyttjanderätt, att bygget till största delen är finansierat av regionen och att det behövs en ny ishall, styr om LOU gäller.
Att regionen överväger lösningen med att låta Visby Roma bygga och äga ishallen handlar också om att hålla nere kostnaderna. En kalkyl finns med i regionstyrelsens handlingar som visar att Visby Roma bygger för 253 miljoner kronor medan regionens kostnad för bygget skulle bli 303 miljoner kronor. Det förklaras med att hockeyföreningen kan få ideellt stöd i byggandet. Med en avskrivning på 50 år blir driftskostnaden cirka 1,2 miljoner kronor dyrare per år om regionen skulle bygga ishallen. Lånar regionen ut 253 miljoner till Visby Roma ökar regionens driftstöd till föreningen med 18 miljoner kronor om året.
Enligt regionstyrelseförvaltningen finns dock en betydande osäkerhet i kalkylens jämförelser, om regionen eller Roma Visby bygger, när det gäller kostnader och utgifter.
Ett annat krux handlar om regionens lånetak som är begränsat. Regionens gräns för hur mycket lån de kan ta beräknas ligga på cirka 1 miljard kronor. Gränsen regleras utifrån förmågan att betala ränta och amortering. Fram till 2026 behöver regionen, enligt regionstyrelseförvaltningens beräkningar, låna sammanlagt 850 miljoner kronor till olika projekt. Regionens skuld den 31 augusti 2023 var 381 miljoner kronor.
För att inte spränga lånetaket skulle ett alternativ kunna vara att låta Visby Roma stå för lånet. Kvar finns ändå kostnaden för räntor och amorteringar som slår tillbaka på regionen genom ett ökat driftsbidrag till Visby Roma. Just nu redovisar regionen ett minusresultat vilket innebär att pengar till avbetalningar måste tas från regionens andra verksamheter om man inte höjer skatten.
Visby ishall har varit med länge.
Enligt redovisningschef Mikael Wollbo lånar regionen inte ut pengar förutom i vissa undantagsfall. Undantagna är regionens egna bolag, exempelvis Gotlandshem, och i några fall även vissa föreningar. Det har förekommit lån i samband med att regionen sålt fastigheter till utvecklingsbolag för att de skulle få möjlighet att dela upp betalningen av köpeskillingen. Regionen slipper samtidigt kostnaden för underhåll av fastigheten.
Två exempel är När skola som såldes till sockenborna för 700 000 kronor och Burgsviks hamn som såldes för 500 000 kronor. Några anslutningsavgifter till VA är också fördelat över längre tid. Gotlands museum fick ett lån på 850 000 kronor på 1990-talet som snart är betalt. Ett borgensåtagande för en bostadsrättsförening med ett lån på 2 500 000 kronor amorteras av nu.
– Vi har inte lämnat några lån sedan 1990-talet. Lån till föreningar förekom då som en stödform men finns inte kvar. De har ersatts av bidrag, säger Mikael Wollbo, redovisningschef.