Alla är eniga om att vi ska ha en ny ishall, men inte på bekostnad av andra föreningar, säger distriktsidrottschef Bo Ronsten.
Ny ishall
Vid regionens budgetberedning den 6-8 maj ska politikerna ta ställning till om de ska låna ut 250 miljoner kronor till Visby Romas ishallsbygge och ge ett årligt driftsbidrag på cirka 20 miljoner kronor. I en serie artiklar belyser vi olika perspektiv av frågan. Det här är del 3: Föreningslivet. Här kan du läsa del 1 och del 2.
Enligt regionen har kultur- och idrottsföreningar fått sammanlagt cirka 15 miljoner kronor i driftsbidrag under 2023. Nu överväger regionen att ge en enda förening ett årligt driftsbidrag på cirka 18 miljoner kronor.
Bo Ronsten är distriktsidrottschef för RF Sisu på Gotland som samlar alla idrotter under ett tak. Hans uppdrag är att stödja och utveckla de 188 idrottsföreningarna på Gotland, där även Visby Roma hockey ingår.
– Alla är eniga om att vi ska ha en ishall, men det får inte ske på bekostnad av övriga föreningar, säger han.
Regionen har en viss mängd pengar att fördela och de räcker inte särskilt långt, enligt Bo Ronsten.
– Det är alldeles för lite pengar i systemet, de täcker max 55 procent av idrottens kostnader.
Hur det ska gå till att höja bidragen vet han inte, men det kan finnas sätt att hushålla bättre med pengarna. För cirka tio år sedan var han med och drev ett förslag som skulle kunna lätta den ekonomiska bördan.
– Vi ville att man skulle bygga ishall, badhus och gymnastikhall ihop, i anslutning till Ica Maxi arena, berättar han.
Frågan om ett badhus på Visborg föll då det ansågs kunna hota grundvattnet om man grävde i marken. Regionen gav därför upp det spåret, som hade kunnat bidra till att hålla nere kostnaderna både när det gäller bygget och den årliga driftskostnaden.
Förslagen som ligger nu är att badhuset byggs vid Solbergaskolan och ishallen på Visborg.
En skiss på den nya ishallen.
Det finns flera exempel på kommuner, bland annat i Angerud och Falun, som gjort stora energivinster genom att kombinera badhus som är värmekrävande med ishallar som behöver kyla. Ett kylsystem i en ishall för bort värme från isen och fläktas ofta rakt ut i naturen. Värmen skulle i stället kunna återvinnas i en simhall och därmed bidra till att täcka dess värmebehov.
Ett examensarbete på Kungliga tekniska högskolan år 2016 har granskat just simhallar och ishallar och konstaterar att de är de mest energikrävande idrottsanläggningarna. Av arbetet framgår att det kan gå att sänka värmebehovet med upp till 92 procent.
Energimyndigheten är inne på samma spår.
– Det vore dumt att inte tänka sig den möjligheten att använda värmen du får när du kyler ner is. Det kan ge stora kostnadsvinster i många fall, säger Dag Lundblad som är senior expert i frågor som rör energieffektivisering på Energimyndigheten.
Han påpekar också de skarpa kraven på sparbeting som EU ställer i energieffektiviseringsdirektivet.
– Det innebär att vi ska spara det dubbla mot tidigare och offentliga sektorn får ett ännu större sparbeting.