En gotlänning står inför rätta för gängmord i Solna och en annan ung gotlänning är misstänkt för mordförsök i Bromma. Åtminstone den förstnämnda har kopplingar till kriminella nätverk. Även på Gotland finns utpekade nätverk inom den kriminella miljön.
– Ja, vi har två kriminella nätverk här, inte utifrån våldsaspekten som finns på fastlandet, utan utifrån att de i organiserad form får ekonomisk vinning av att sälja narkotika, säger Joakim Agnvall, gruppchef för områdespoliserna på Gotland.
För att klassa en kriminell verksamhet som ”kriminellt nätverk”, eller ”organiserad brottslighet” som är den korrekta termen, krävs att ett antal kriterier uppfylls. De båda nätverk som Joakim Agnvall pratar om uppfyller EU:s kriterier.
Organiserad brottslighet handlar ofta om narkotikahandel, men enligt Carin Götblad, polismästare vid polisens nationella operativa avdelning, Noa, och tidigare länspolismästare på Gotland, finns de stora pengarna i bedrägerier.
– Sverige är ett av världens mest digitaliserade länder och det ger brottslingar stora möjligheter att lura till sig pengar. Organiserad brottslighet är en parasit som nästlat sig in i den hederliga världen överallt, säger Carin Götblad.
Hon förklarar att rättsväsendets uppskattning är att över hälften av nätverken och gängen som handlar med narkotika även ägnar sig åt annan organiserad brottslighet, främst bedrägerier.
Gotland är ingen fristad – tvärtom, menar Carin Götblad.
– Det finns mycket narkotika här och jag vet att polisen på Gotland jobbar hårt med det. Orter som Gotland, som är ett partyställe, är extra lukrativa, särskilt sommartid såklart.
Enligt Gotlandspolisen ägnar sig de gotländska nätverken mer eller mindre enbart åt narkotikahandel, men Carin Götblad är säker på att det förekommer organiserad brottslighet även inom andra områden på Gotland.
– Gotland ligger lite efter i vissa typer av allvarlig brottslighet för att det är en ö, men organiserad brottslighet, och då tänker jag framför allt på penningtvätt inom restaurang- och fastighetsaffärer och även andra branscher samt narkotika, finns rejält av här. Det ska man inte tro något annat om. Det här finns över hela Sverige. Och bedrägerier när det gäller socialförsäkringssystemet också finns överallt och definitivt även på Gotland. Det ökar överallt, även här.
Joakim Agnvall känner inte igen att den organiserade brottsligheten på Gotland återfinns i restaurang- eller fastighetsbranschen och inte heller att bedrägeriverksamhet är stort i de kriminella nätverken på ön.
– Det är inget vi sett i det operativa arbetet iallafall, men vi vet att kriminella nätverk generellt ägnar sig åt bedrägerier i stor utsträckning och det vore ju konstigt om det inte förekommer här också. Men det är spekulationer från min sida.
Två gotländska nätverk alltså. Men vad vet vi om dem? Polisen vet mer än de vill berätta.
Enligt Joakim Agnvall ser de två gotländska nätverken ganska olika ut. Generellt brukar nätverken ha en tydlig hierarki med en mindre ledargrupp i toppen, ”mellanchefer” och ett större antal personer – ofta minderåriga ungdomar – som springer ärenden, sköter narkotikaförsäljning och utför det grova våldet – i de fall nätverken har våld som arbetsmetod.
– I ett av nätverken vi har på Gotland ser vi inte den tydliga hierarkin. Det känns mer som ett löst sammansatt gammalt kompisgäng, säger Joakim Agnvall.
Även på Gotland rekryteras riktigt unga personer till de kriminella nätverken.
– Men inte för samma syfte som på fastlandet, eftersom vi inte har det grova våldet här, utan främst till att sköta narkotikaförsäljning.
Det andra nätverket är mer traditionellt organiserat, enligt Joakim Agnvall.
I narkotikabeslag som gjorts och lagförts de senaste åren kan man se att personer från fastlandet levererat narkotika till Gotland. Även gotlänningar åker till fastlandet för att hämta narkotika, enligt Joakim Agnvall.
– Det vi ser mycket av är cannabis och hasch, kokain och även narkotikaklassad medicin är vanligt.
Enligt Joakim Agnvall verkar de gotländska nätverken främst lokalt och personerna i ledningen finns på ön.
– Men det finns kopplingar mellan dem och nätverk på fastlandet, säger han.
Generellt i landet har det på senare år skett flera förflyttningar; våldet har blivit grövre, allt yngre personer utför allt grövre brott och allt fler kvinnor utför grovt våld.
Polisen delar in medlemmarna i nätverken i termerna ”utförare” och ”möjliggörare”. Kvinnorna, ofta unga flickvänner till männen i nätverken, pekas oftast ut som ”möjliggörare”. De underlättar för medlemmarna genom att exempelvis skjutsa folk i bilar, förvara saker åt dem och springa ärenden.
– Det finns kvinnor i de gotländska nätverken. Vi vet inte riktigt vilken roll de har, men vi tror att de främst är ”möjliggörare”. Men vi måste ta med oss aspekten att de kan vara utförare också, säger Joakim Agnvall och fortsätter:
– Våra kriminella vet att vi har stort fokus på männen och att vi ibland glömmer bort kvinnorna i sammanhanget. Men vi har blivit mycket bättre och vi har ganska färska exempel från fastlandet där vi ser att även kvinnorna är utförare av grovt våld. Det är något vi får ta med oss även här på Gotland. Det sker ett skifte, kan man säga.
Gotland är som sagt förskonat från det grova våldet – än så länge. Skjutvapen, sprängmedel och skottsäkra västar tillhör inte vardagen i den kriminella världen på Gotland.
– Att ha skjutvapen innebär en stor risk, även om du är kriminell, inte minst risken att bli ertappad. Föreligger ingen hotbild mot dig från andra kriminella nätverk så skaffar du heller inga vapen eftersom risken helt enkelt är för stor.
Både Joakim Agnvall och Carin Götblad poängterar att Gotland inte går säkert från grovt våld.
– Vi ser att det finns gotlänningar som åker till fastlandet och begår grova brottshandlingar där. Det ger oss en signal att vi måste lägga på ett kol och jobba mot de unga så att inte fler trillar dit, säger Joakim Agnvall.
Carin Götblad menar att det är viktigt att hela samhället hjälps åt för att stävja våldet:
– Om vi tror att vi är skyddade här, då kommer vi att få se skjutningar här också, men nu har man chansen att se till att det inte händer. Polisen måste fortsätta att arbeta så offensivt som man gör, men även resten av samhället måste jobba än mer offensivt; Skatteverket, socialtjänsten, hur man jobbar med turism. Det är viktigt att alla är på tårna.