Det var idel nöjda politiker som i början av året kunde presentera ett rekordöverskott, på hela 237 miljoner kronor, som slutresultat för 2022.
Men det fanns egentligen mörka moln på himlen redan då.
– Jag är stolt och glad över allt arbete som sker i våra verksamheter och att regionen visar ett så bra årsresultat. Vi har nu ett bra utgångsläge inför de bistra tider som väntar under 2023 och 2024, kommenterade regionstyrelsens ordförande Meit Fohlin (S) i januari.
En ytterst relevant profetia, skulle det visa sig. För snart började de negativa delårsrapporterna inkomma från nämnderna; hälso- och sjukvården låg till exempel 84 miljoner över budget redan efter tre månader i år.
I maj fattades dessutom – i bred politisk enighet – det unika beslutet att lägga en minusbudget för 2024.
Denna klubbades på regionfullmäktige i veckan, med röda siffror på 135 miljoner. Samtidigt presenterades en prognos där man går 85 miljoner back 2023. Sammanlagt äts alltså nästan hela rekordöverskottet upp på bara två år.
– Väldigt mycket av det här är bortom vår påverkan. Det var osedvanligt höga statsbidrag under pandemin som grundlade överskottet. Nu är det bland annat inflationen, som gör att vi måste kostnadstäcka pensioner med 400 miljoner på två år. Så snabbt kan vi inte ställa om, säger Meit Fohlin.
Samtidigt går den reella skattekraften neråt just nu, en faktor som normalt brukar vara stigande. Den generella prisutvecklingen i samhället drabbar också Region Gotland, precis som den drabbar gemene man.
Men framförallt har statsbidragen kraftigt minskat jämfört med nivåerna under pandemin. Många var de talare i fullmäktige som kritiserade regeringen för uteblivna satsningar på kommuner och regioner.
– Jag har aldrig sett en så snabb vändning av ekonomin, det är ett extremt läge. Vi måste få pengar uppifrån, in i kommunsektorn, konstaterade till exempel Lars Thomsson (C).
Trots läget betonade Meit Fohlin, från samma talarstol, att "vi inte ska göra panikåtgärder och börja säga upp folk". Men nämnderna fick ändå i uppdrag att än en gång se över sina kostnader.
– Vi förstår att vi inte kommer ha en budget i balans, men vi behöver hålla nere underskottet.
Brukar inte sådana besked ändå innebära nedskärningar i slutändan?
– Jag tror inte det, om vi gör oss av med en massa medarbetare kommer vi ha svårt att sedan få tillbaka dem och vi har redan rekryteringsproblem. Däremot ska vi vänta med det vi kan vänta med och inte starta nya projekt, svarar regionstyrelsens ordförande.
Under ett av sina ekonomiska anföranden kritiserade hon det besparingsarbete som gjordes under den förra majoriteten: "Vi har haft ett effektiviseringsprogram men vi har inte effektiviserat".
Det skulle kunna tolkas som en kritik mot regiondirektörens och tjänstemännens arbete.
– Absolut inte. Men det var ett program som vi, när vi var i opposition, hela tiden kritiserade. Och när det skulle summeras hade det inte heller blivit något besparing, förklarar Meit Fohlin.
Torsten Flemming, tillförordnad regiondirektör, ger följande kommentar till uttalandet:
– Jag hörde inte just det där, men jag tänker att Meit tänkte effektivisering i kronor och ören och då har hon rätt. Men oavsett så har Region Gotland definitivt effektiviserat och det har varit tvunget eftersom omvärlden inte står still.