Håkan Onsjö (M) står fast vid att flera landsbygdsskolor bör stängas, men under planerade former. "Hade jag en lösning på hur vi kunde behålla alla skulle jag vara jätteglad".
GT berättade under måndagen om rektorn Erik Rudstedt vars budget för Stenkyrka skola har spräckts för att få ihop tillräckligt många behöriga lärare.
Som bekant beslutade politikerna från alla partier utom Liberalerna och Moderaterna hösten 2020 att man skulle behålla alla landsbygdsskolor, trots att en stor utredning föreslog nedläggning av åtta skolor på landsbygden.
Rektorn Erik Rudstedt krävde besked av politikerna och sade bland annat att "situationen är ohållbar om inte politikerna tycker det är okej att jag överskrider budget".
Barn- och utbildningsnämndens förste vice ordförande är moderaten Håkan Onsjö. Han står fast vid att en eller flera skolstängningar behövs.
– Min uppfattning liknar rektorns väldigt mycket, säger han.
– Jag tror att det finns en del skolor som behöver läggas ner, under planerade former. Hade jag en lösning på hur vi kunde behålla alla skulle jag vara jätteglad. Men vi ser till exempel Vänge skola, där de flesta föräldrar redan valde en annan skola. Frågan är hur långt vi ska låta bristen på likvärdighet gå utan att vi gör något åt det. För problemet löses inte genom att fortsätta som vi gör.
Onsjö understryker att skolutredningen hade sina poänger, den visade bland annat hur rekrytering och tillgång på lärare såg ut. Den presenterade också en konkret lösning – nedläggningar – som en blocköverskridande majoritet satte sig emot.
– De lösningar slutrapporten visade förkastades, men den här märkliga majoriteten kom aldrig med några egna lösningar. Därför är det fortfarande en situation där man inte har några egna lösningar på det problem som man själv upplevt finns. Utan man petar över problemet på rektorerna. Det stora sveket blir då mot eleverna, säger Håkan Onsjö.
Hans motståndare, Meit Fohlin (S), vill undvika skolstängningar så långt det går, och menar att lösningen som barn- och utbildningsnämndens ordförande Stefan Nypelius (C) presenterade i måndagens GT, att hoppas på större inflyttning och ökande elevunderlag, inte håller på långa vägar.
– Inte kan barnen eller medarbetarna i skolan vänta på att det ska byggas mer bostäder i Stenkyrka, Kräklingbo och så vidare. Det måste till politiska beslut och action nu. Det måste vara attraktivast att välja att jobba i gotländsk skola. Då måste man stå upp för beslut, och det har tyvärr inte alliansen gjort, säger hon.
Stefan Nypelius nämnde att man skjutit till 150 miljoner kronor till den gotländska skolan den senaste mandatperioden – inte mycket att skryta med, menar Fohlin.
– Det är bara det grundläggande tillägget för att det blir fler barn. Centerpartiet och alliansen har inte skjutit till pengar utifrån beslutet att skolorna skulle vara kvar, vilket vi har kritiserat sedan dess. Istället har man sparat på skolorna, 24 miljoner mer än man fått utöver elevpengarna.
Kräklingbo skola hör till de minsta på ön. På tisdagen hålls där en paneldebatt mellan politiker, och bland de inbjudna finns även regionens grundskolechef och utbildningsdirektör.
Hon känner igen rektor Rudstedts bild.
– Alliansen har till och med tagit av de pengar som ska gå till barn och elever för att vi är fler barn, genom besparingar. Samtidigt har Region Gotland fått rekordstora statsbidrag under pandemin och gjort rekordstora vinster.
Meit Fohlin anser helt enkelt att politiska beslut om mer pengar måste till, något S yrkat på i sitt förslag till skolbudget.
– Den utredning som gjordes och allt tal om att man ska lägga ner skolor på landsbygden, det gör att allt färre föräldrar vågar sätta sina barn där. Man tror kanske inte att den lilla skolan kommer att bli kvar, och väljer därför en friskola i stan istället.
Tina Hjellström är sammankallande i skolgruppen under "Hela Sverige ska leva" på Gotland. Under tisdagen arrangerar hon en paneldebatt med politikerna på Kräklingbo skola.
Under tisdagskvällen arrangerar skolgruppen inom Hela Sverige ska leva en paneldebatt om landsbygdsskolornas framtid i Kräklingbo, där samtliga partier är inbjudna.
Skolgruppen, bildad av föräldragrupper efter skolutredningen, har som mål att vara en blåslampa på politikerna och se till att löftet om att behålla skolorna hålls.
– Paneldebatten är ett steg i att inför valet få höra hur politikerna tänker, säger Tina Hjellström, sammankallande.
Hon tror att bibehållen kvalitet i skolorna är möjlig utan att det, som utredningen pekade på, krävs i princip samma förutsättningar vid alla skolor för att kunna ha kvar dem.
– Vi kanske inte kan ha samma utrustning överallt. Det finns både digitala och fysiska möjligheter att samarbeta skolor emellan. Personalfrågan är stor, och därför behöver det jobbas aktivt med att få fler lärare att vilja utbilda sig, säger hon.