Ön har landets dyraste vård per invånare – och dessutom den kraftigaste kostnadsutvecklingen på senare tid, enligt en färsk artikelserie på Helagotland och i GA.
Många åtgärder har föreslagits och testats. Men inget tyder på att skutan vänder på rätt köl i år heller.
Enligt hälso- och sjukvårdsnämndens första delårsrapport har man redan gått 32 miljoner kronor back i år, mot budget. Prognosen för helåret ligger just nu på minus 96 miljoner.
Nämndordförande Filip Reinhag (S) verkar inte förvånad över siffrorna:
– Nej, det är i linje med vad vi räknat med. I fjol gick vi minus 229 miljoner och sedan dess har vi både fått tillskott och vidtagit åtgärder, men det finns alltjämt ett gap, säger han.
Har ni alltså gjort en budget som ni inte alls trodde på?
– Man lägger väl en budget som man tror ska hålla, men sedan dess har vi haft helt enorma kostnadsutvecklingar inom vården, det gäller även för resten av Sverige.
Det finns ändå ljusglimtar i årets första delårsrapport, framhåller nämndordföranden:
– Kostnaden för hyrpersonal minskar och även den totala personalkostnaden, trots att vi tagit hem njursjukvården i egen regi och haft en lönerevision, så det är positivt.
De styrande på Gotland har länge uttryckt att staten måste betala mer i stöd till den gotländska vården, med tanke på ö-läget. Just nu står hoppet till den pågående utredningen kring det kommunala utjämningssystemet.
– Vi hoppas på ett positivt utfall där, säger Filip Reinhag.