Försvarsberedningen vill att Gotland ska ha ett beredskapssjukhus med kapacitet för vård i krig.
Gotland är landets minsta region, med landets äldsta befolkning – och många gånger ligger ett helt hav mellan gotlänningarna och den vård de behöver. I artikelserien "En sjuk ö" granskar Helagotland och Gotlands Allehanda en sjukvård med tuffa förutsättningar och sviktande ekonomi. Det här är del 1.
LÄS DEL 2: Här är var fjärde sköterska inhyrd
LÄS DEL 3: Hur mår gotlänningarna? Folkhälsostrategen svarar
LÄS DEL 4: Vanliga ingreppet kan rädda liv – görs inte på Gotland
LÄS DEL 5: "Jag hade aldrig varit i Stockholm tidigare"
LÄS DEL 6: Gotland blir äldre – enorm utmaning för vården
År 2023 gick hälso- och sjukvårdsförvaltningen back med rekordsiffrorna 229 miljoner kronor. Det här året verkar inte bli enklare.
Nyligen kom en första kalldusch för de vårdanställda. 150 miljoner måste sparas in. Därför har anställningsstopp införts och politikerna ska snart rösta om en höjning av patientavgifterna.
Ska vi inte bara bygga upp framtidens sjukvård för de som bor här, plus en tredubbel befolkning på sommaren, utan också dimensionera för krig?
Meit Fohlin (S), regionstyrelsens ordförande
Den som hängt med det senaste året vet att dålig ekonomi inom sjukvården inte är något unikt för Gotland. Krisen är total över hela landet och hänger ihop med inflation, höjda pensionsavgifter och sjunkande statsbidrag när pandemins pengaregn stramas åt.
Men faktum är att Gotlands sjukvårdskostnader har seglat iväg under många år och lämnat resten av riket allt längre bak i kölvattnet.
Gotland har med marginal landets dyraste vård per invånare. Även när man justerar kostnaderna efter strukturella faktorer, vilket till exempel inkluderar vård i glesbygd, vårdbehov och lönekostnader, så är Gotlands kostnadsökning störst.
Varför ser det ut så? När vi ställde frågan till hälso- och sjukvårdsförvaltningens ekonomichef Markus Swahn har han svårt att ge ett rakt svar. Den stora ökningen mellan 2021 och 2022 kan delvis förklaras med en förändring i hur man räknar, förklarar han, vilket inneburit en uppräkning av kostnaderna. Att glappet mot övriga regioner vuxit över tid kan bland annat förklaras med att antalet vårdplatser på Gotland är kvar på samma nivå som i början av 10-talet, medan resten av riket dragit ner.
Om Gotland hade dragit ner lika mycket det senaste decenniet hade det inneburit ungefär 60 färre vårdplatser, räknar Markus Swahn ut.
– Det är väldigt många miljoner, det handlar om ungefär 3–4 vårdavdelningar.
Frågar man regionstyrelsens ordförande Meit Fohlin (S) vad detta beror på så är svaret enkelt: Ö-läget.
– Vi har hälso- och sjukvård på Gotland som vi inte skulle ha haft om vi inte hade varit en ö. Då hade vi jobbat ihop med andra och samordnat oss över regiongränser. Men vi kan inte det. Vi måste alltid ha akut och vi måste alltid ha bb. Med det kommer vårdkedjor som vi aldrig kan tumma på, säger hon.
Meit Fohlin (S), regionstyrelsens ordförande, kräver mer pengar från staten.
En konsultrapport som Region Gotland beställt har kommit fram till att regionen har mellan 257 och 277 miljoner kronor i merkostnader årligen inom sjukvården på grund av ö-läget. Det motsvarar ungefär 14 procent av de totala kostnaderna på ett år.
Merkostnaderna beror bland annat på att Gotland som ö måste ha en överkapacitet av personal för att kunna hantera toppar. De många flygningarna med ambulanshelikopter och flyg är också en stor post, liksom Gotlands ovanliga fördelning mellan primärvård och specialistvård. Det normala i landet är att sex av tio vårdbesök sker inom primärvården medan tre sker inom specialistvården. På Gotland är det i princip helt jämnt fördelat, vilket bland annat förklaras med att ön måste ha en överkapacitet inom sin jourberedskap.
Markus Swahn påpekar också att kvalitet kostar.
När man staplar alla de sakerna på varandra, det är klart att det kostar pengar.
Markus Swahn, ekonomichef
– Gotland är kanske det bästa stället att bli sjuk på i hela Sverige. I patientenkäter är Gotland i topp i tillgänglighet och hur nöjda patienterna är. Vården får otroligt bra betyg. När man staplar alla de sakerna på varandra, det är klart att det kostar pengar.
Men en del vård finns inte tillgänglig på Gotland och patienter flygs och skeppas till fastlandet för vård dagligen. Även det är en kostnadspost som har ökat mycket, nära en fördubbling på ett decennium.
– Alla andra regioner har till exempel PCI (ballongvidgning, reds. anm.), men det har inte vi. Därför skickar vi alla gotländska patienter till Karolinska för dessa ingrepp, säger Markus Swahn och tillägger att Gotlands relativt gamla befolkning och möjligheten att vårda högre upp i åldrarna också drar upp kostnaden.
Personalkostnaden är den allra största utgiftsposten inom den gotländska sjukvården och den ökar kraftigt om man även lägger på kostnaden för hyrpersonal (se grafen ovan).
Det är just hyrpersonalkostnaden som stuckit iväg mest det senaste decenniet. Den allra största ökningen skedde mellan 2021 och 2022 i samband med pandemin, men även under förra året ökade kostnaden kraftigt och landade på 200 miljoner kronor. Den kostnaden hoppas regionen kunna minska med 40 miljoner under 2024, genom att dra ner på antalet hyrpersonal och sänka lönerna bland annat med hjälp av en nationell upphandling som trädde i kraft den 1 mars.
Gotlands jourberedskap är dyr i förhållande till regionens folkmängd och hör ihop med ö-läget.
Men även om det lyckas finns det fortfarande 65 miljoner kvar att spara, som regionen i nuläget saknar en plan för. Det motsvarar ungefär 100 anställda. Tjänstemännen konstaterar att neddragning av personal måste diskuteras:
”Fördjupad analys krävs för att identifiera möjligheter till att även minska egen personal med hänvisning till att antalet anställda har ökat avsevärt de senaste åren.”
Trots att regeringen i vårändringsbudgeten skjuter till 40 miljoner till den gotländska vården finns frågan om uppsägningar kvar på bordet. Filip Reinhag (S), ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden, menar att de måste hitta en mer långsiktig lösning.
– Det är min högsta ambition att vi inte ska behöva hamna där. Egentligen är det bara att titta på vår organisation, 13 procent av personalkostnaderna är hyrpersonal. Så vi har inget överskott av sjukvårdspersonal på Gotland. Men vi har heller inte pengar nog för att klara av att bibehålla den här organisationen, säger han.
Ser du några andra alternativ?
– Jag har vid många tillfällen uttalat att den här charaden i fullmäktige behöver få ett slut. För det finns ingen politiker på Gotland som kan lösa den ekonomiska utmaningen inom öns sjukvård. Det måste lösas i Sveriges riksdag. Annars måste vi ställa oss frågan, ska gotlänningarna betala avsevärt mycket högre skatt än resten av landet eller ska gotlänningarna få väsentligt sämre vård? säger Filip Reinhag.
Att skicka patienter fram och tillbaka till fastlandet är en stor kostnad, som blir dyrare för Gotland som ö-region.
Meit Fohlin påpekar att Region Gotland som helhet oftast fått ihop sin budget.
– Vi har egentligen bara gjort negativa resultat 2015 och nu. Så givet det kan man säga att Region Gotland är duktiga på att kompensera för att vara underfinansierade. Men det vi gör är att vi tar pengar från det kommunala uppdraget och det går inte längre om vi ska fortsätta ha bra skola och bra omsorg. Från 2015 till 2018 sparade vi 175 miljoner i andra verksamheter och sparade inte i sjukvården.
Samtidigt ställer hotet om krig och upprustningen av totalförsvaret ytterligare krav på Gotland, inte minst ekonomiskt. Försvarsberedningen har särskilt pekat ut vikten av ett beredskapssjukhus på Gotland, vilket ställer krav som dagens lasarett inte uppfyller. Ett nytt sjukhus är något som behövs även för regionens egna behov, vilket diskuterats flitigt under många år. Ett nybygge förväntas kosta flera miljarder.
– Ska vi inte bara bygga upp framtidens sjukvård för de som bor här, plus en tredubbel befolkning på sommaren, utan också dimensionera för krig? Här måste någon på nationell nivå kliva in, säger Meit Fohlin.
Ambulansvården drivs av Samariten ambulans AB och är en av få privatiserade delar av den gotländska vården.
En del av regionstyrelsens svar på den ekonomiska utmaningen är att hoppas på mer pengar ur det regionala utjämningssystemet. Just nu pågår en statlig utredning om hur systemet kan ändras för att till exempel bättre ta hänsyn till strukturella skillnader mellan regioner.
Hur mycket pengar det kommer att innebära är för tidigt att säga, enligt Emelie Värja, huvudsekreterare i den parlamentariska kommitté som ser över systemet. Men hon påpekar att Gotland redan i dag är den största mottagaren sett till befolkningsmängd. År 2022 landade bidraget på 732 miljoner kronor, alltså 12 000 kronor per invånare. Närmast efter i bidragsligan kommer Jämtland-Härjedalen som tar emot 9 750 per invånare.
– Att hoppas på mer resurser som eventuellt införs tidigast 2026 i stället för att se över verksamheten och effektivisera tycker jag inte riktigt är rätt väg att gå. Det är ju fortfarande bara resurser på marginalen i förhållande till storleken på verksamheten, säger Emelie Värja.
Det finns fördelar med att ha stor makt lokalt, men det finns också nackdelar
Meit Fohlin (S), regionstyrelsens ordförande
Meit Fohlin vägrar ge upp kampen. Om förändringarna i utjämningssystemet inte räcker kommer hon att fortsätta lobba för det, säger hon. Men det finns också ett annat alternativ: Att Gotland upphör att vara en egen region.
– Det är en fråga som är på bordet också, absolut. Vi har tidigare varit för en regionförstoring, att vi skulle gå ihop med Region Stockholm. Det blev ju inte så och det gjorde att vi blev kvar med problemet. Skulle frågan komma upp igen så skulle vi behöva vara positiva till det igen. Det finns fördelar med att ha stor makt lokalt, men det finns också nackdelar, som att vi över tid inte kommer att klara det.
Har du ett tips om något vi borde granska? Hör av dig till våra reportrar på redaktion@gotlandsallehanda.se eller ring 0498-20 25 56.
