Uppemot 100 sökande till lärartjänster på norra Gotland. Det trodde nog inte många efter vinterns krisrubriker.
– Det har varit förvånansvärt högt söktryck, bättre än vad ryktet sagt, säger Susanne Granat Ahlstrand, rektor för norra Gotlands skolområde.
Runt 15 lärare är nu på gång att skriva kontrakt och många av dem är från fastlandet.
Men ännu saknas lärare i några ämnen, så som tyska och teknik.
– Vi kommer kunna starta skola i augusti med de vi har på plats i dag. Sen får vi fylla på och jag har gott hopp om att hinna göra det innan jag går på ledighet.
Framgångarna kan delvis tillskrivas en viral kampanj signerad föräldragruppen i Fårösund. I ett inlägg på Facebook erbjuder de hjälp med att ordna bostad åt blivande lärare.
– Inlägget har setts av 400 000 och då har vi inte marknadsfört det, så det är helt fantastiskt. Vi i föräldragruppen har varit i kontakt med åtminstone fyra personer som vill ha hjälp med bostad om de skulle få en anställning, säger Lisa Blochmann.
Rektor Susanne Granat Ahlstrand är tacksam över föräldrarnas engagemang och den spridning som jobbannonserna fått. Men alla sökande har inte haft rätt erfarenheter, berättar hon. Totalt 40 hade tillräcklig kompetens för att gå vidare i processen.
– Flera av dem som sökt är inte utbildade och i samtal har det visat sig att många saknar insikten om vad det innebär att Gotland är en ö.
De positiva tongångarna står i kontrast mot vinterns debatt om högstadierna i Fårösund och Slite. För även om vi nu ser en ljusning så är utgångsläget tufft. Andelen lärare som är behöriga i minst ett av ämnena de undervisar i har sjunkit kraftigt de senaste tio åren. I Fårösund från ovanligt höga 82 procent 2014/15 till 38,7 procent 2023/24. Solklintskolan ligger lägre än så.
Det var mot bakgrund av det som förvaltningen tidigare i år föreslog en sammanslagning av de två högstadierna. Men förslaget fick nobben av politikerna efter att föräldrarna i Fårösund tagit sitt högstadium i försvar.
I och med nyanställningarna väntas behörigheten öka, åtminstone i Fårösund. Men utmaningarna med att få upp behörigheten kvarstår. När politikerna röstade ner förslaget om sammanslagning fick skolorna i stället i uppdrag att pröva alternativa lösningar: fjärrundervisning, att låta vissa lärare tjänstgöra på båda skolorna och att bussa elever emellan för vissa lektioner.
Frågan är om det löser problemet. I en rapport till barn- och utbildningsnämnden höjer förvaltningen varningsflaggor, efter information från rektorn. Flera av åtgärderna är förknippade med ökade kostnader, påpekar tjänstemännen, och det finns en risk att delade lärartjänster leder till att lärare säger upp sig.
Även Linda Rung, ordförande i Sveriges lärare Gotland och anställd på Solklintskolan, är kritisk. Särskilt mot delade tjänster.
– Då tror jag många kommer se sig om efter andra jobb, säger hon och påpekar att resandet kostar både tid och pengar.
– När man åker emellan är det svårt att få tid till att bygga en kultur och relationer till eleverna.
I stället borde politikerna satsa på högre löner och särskilda landsbygdsbidrag, för att uppmuntra lärare att ta jobb utanför Visby, anser Linda Rung.
Susanne Granat Ahlstrand efterlyser "politisk vilja" för att komma till rätta med problemen.
– Gotland är väldigt skoltätt och det är också en del av den stora kostnadsfrågan.