När GA besökte Marie Jacobsson i Hejnum hade det varit en ovanligt torr vår, som följdes av en torr och varm juni. Hon var orolig för att 2023 skulle sluta lika illa som 2018.
Juni
Det var efter två månader med torka som vi träffade Marie Jacobsson ute på en torr åker i Hejnum. Med 400 hektar utan konstbevattning och 350 djur som skulle ha foder fanns det all anledning att känna sig orolig. Torkan fortsatte ett par veckor till, och medan många andra njöt av värmen började Marie Jacobsson befara att 2023 skulle bli ett nytt torrår.
– Midsommarfirandet var kluvet. Det var jättefint väder och jag försökte njuta som alla andra, men samtidigt försöka hantera oron, berättar hon.
Första vallskörden blev sämre än vanligt.
– Andraskörden brukar alltid vara dålig, men så kom regnet och vi fick en bra tredje skörd. Sedan fortsatte det att vara varmt i september, så på några åkrar kunde vi ta en fjärde vallskörd, säger Marie Jacobsson.
Åkrarna med spannmål återhämtade sig inte efter den kalla och torra våren. Att det i augusti, då det var dags att skörda, kom mer än dubbelt så mycket regn som normalt, gjorde inte saken bättre.
– I augusti kunde det ha låtit bli att regna. Det blev svårt att tröska. Spannmålsskörden blev kass. Vi fick bara hälften av vad vi räknade med, säger Marie Jacobsson.
Marie Jacobsson hade räknat med att kunna sälja halva spannmålsskörden, 250 ton, vilket skulle ha gett 600 000– 700 000 kronor till gården. Nu räcker den halverade skörden bara till de egna djuren.
– Vi odlar även fodermajs. Den är inte så känslig för torka, men i år blev den inte så hög som den brukar. Det blev majskolvar, men stammarna var bara halvmetern höga.
Spannmålsskörden blev dålig och majsen växte dåligt i torkan. Även om regnet kom mot slutet av sommaren blev det en dålig skörd för Marie Jacobsson. Hon fick dock ihop tillräckligt med foder till djuren på gården.
Marie Jacobsson fick ihop tillräckligt med foder till gårdens djur, varav drygt hälften är mjölkkor.
– Vi tror att vi har så att vi klarar oss, men kan inte lagra något. Det är alltid bra att ha ett lager med foder, om nästa sommar också blir torr, säger hon.
Att spannmålsskörden blev dålig och inte gav några intäkter gör utgångsläget för 2024 osäkert.
– Insatsvarorna i jordbruket, som utsäde, gödning och diesel, är fortfarande dyra. Och mjölkpriset är som det är.
Regnet kom, men alldeles för sent. Det myckna regnandet i augusti ställde dessutom till det för spannmålsskörden.
Vädret har fortsatt att oroa Marie Jacobsson, även efter det att skörden bärgats. I november slogs gotländskt köldrekord för november en kväll, då det var minus 14,8 grader vid SMHI:s station i Visby.
– Det är skönt att slippa det där vanliga slabbet på vintern, men helst ska det inte vara kallare än tio minus för att allt i ladugården ska fungera bra. Blir det kallare påverkar det mjölkroboten och utgödslingen, och vattenledningar kan frysa.
Vilket väder vill du ha nästa år?
– En vår som är lagom varm, med sol på dagen och regn nattetid, skulle vara bra, och att det är tjänligt väder när vi ska skörda, säger Marie Jacobsson.