Eva Flemming konstaterar att handikappanpassningen är "halvadant gjord".
Flyktingboendet i gamla Donnersgymnasiet drevs först av Migrationsverket. Det var också myndighetens personal som besiktigade och godkände boendet, innan Region Gotland senare tog över ansvaret.
– Det är vi i samråd med fastighetsägaren som har ansvar för boendet. Jag vet att de boende har synpunkter och känner sig lite dåligt behandlade och vi försöker få ordning på det, säger Eva Flemming.
Hon är enhetschef med ansvar för verksamheten kring nyanländas etablering på regionens avdelning för arbetsliv och etablering och har nåtts av flera klagomål kring boendet i Klintehamn.
– Vi anmäler hela tiden de problem som uppstår och rapporterar till fastighetsägaren, men sen får de till exempel vänta på delar och det kan ta tid, säger Eva Flemming.
När det gäller handikappanpassningen konstaterar hon att "den är halvadant gjord".
Personal från regionen besöker regelbundet boendet.
– Vi är där ett par gånger i veckan och tittar till, även fastighetsskötare är där och vi har en chattgrupp där de kan nå oss hela tiden, berättar Eva Flemming.
Fastigheten ägs av Johan Gates bolag Löjrommen Holding AB. GA var på besök i maj, när fastigheten rustades för att återigen bli flyktingboende.
– Jag upplever det som att fastighetsägaren gör allt i sin makt, säger Björn Sandqvist, avdelningschef på fastighetsförvaltningsavdelningen, om de brister som anmälts.
Till exempel har de dragiga fönsterna tätats. Men fastigheten är inte i toppskick.
– Det är slitet, det kan jag hålla med om, säger Björn Sandqvist.
Donnersgymnasiet i Klintehamn fungerar nu för andra gången som flyktingboende. Bilden är tagen när lokalerna ställdes i ordning i våras.
Samtidigt tycker han att det är viktigt att förstå hur situationen såg ut när boendet skulle öppna.
– Under de premisserna som var i maj, var det inte så lätt. Regionen har inga egna tomma lokaler som rymmer så här många och Gotland är en turistö, så vi är tacksamma över att vi fick tillgång till den här lokalen.
Migrationsverkets krav för ett flyktingboende är inte särskilt specifika.
– Kravet var att det skulle vara självhushåll och boenderum, berättar Björn Sandqvist.
På kravlistan stod även möblering, som sängar, byråer och fåtöljer, extra utrustning för barn, städutrustning, brandvarnare i alla rum och wi-fi.
– De kraven har man uppfyllt. Sen kan man tycka att det inte är fint och snyggt, men det är det läge vi har, säger Björn Sandqvist.
Migrationsverket drev inledningsvis flyktingboendet i Klintehamn.
I oktober förlängdes massflyktsdirektivet från mars 2023 till mars 2024. Kontraktet med fastighetsägaren löper på sex månader i taget.
– Vi har ingen aning om hur länge kriget i Ukraina kommer att pågå, säger Björn Sandqvist.
I dagsläget är boendet i Klintehamn bara halvfullt och bland de boende finns en oro för att det skulle bli trångt om alla platser fylls upp.
– Trångt vet jag inte, inte i de gemensamma lokalerna och det finns ett jättestort restaurangkök. Men vissa familjer bor trångt, flera personer i ett rum. Det jag är mer bekymrad över är att det är låg standard på boendet, säger Eva Flemming.
Eva Flemming arbetar med integration hos Region Gotland.
Gotland har tagit emot ungefär hälften av de flyktingar som regionen anvisats.
– Det finns kommuner som ligger lägre och det finns de som har fyllt upp till 100 procent, det jag hör från Migrationsverket är att man vill jämna ut det här, säger Eva Flemming.
Om och i så fall när fler flyktingar kan komma till ön är det ingen som vet.
– Vi står beredda. Det är inget stort tryck just nu och den stora flyktingströmmen kommer ju inte till Sverige den här gången.