En spricka tycks ha uppstått i sommaridyllen Ljugarn mellan de som vill utveckla, och de som föredrar att behålla den öppna kuststräckan vid hamnområdet som den varit.
Den gamla lanthamnen i Ljugarn har förfallit under många år och nu behövs åtgärder för att säkra den stora betongpiren som har över 100 år på nacken. Fram till 60-talet användes kajen av yrkesfartyg som fraktade timmer, kalk och säd. 1981 skänktes lanthamnen till Ljugarns hamnförening av Gotlands kommun. I dag är kajerna mest uppskattade av badande lokalbor.
Och om hamnen ändå måste rustas, varför då inte dra på ordentligt och även skapa verksamheter som kan ge både pengar och besökare. Det var hamnföreningens utgångspunkt när man nyligen presenterade skisser på de storslagna planerna i lanthamnen: Nytt kallbadhus, restaurang, pool, fler båtplatser – och ett däck över halva hamnbassängen som byggnaderna kan vila på. Även turistinformation, kiosk och toaletter planeras. Uppskattad prislapp: Närmare 50 miljoner kronor.
– Kajen har börjat rasa ganska ordentligt och vågorna spolar tvärs igenom vilket också gjort att hamnbassängen dämts upp och bara fått halva djupen mot vad den hade förr, berättar Göran Andersson, sekreterare i hamnföreningen.
– Men att bara renovera allt som det är skulle med dagens priser kosta runt 3,5 miljoner. Och väljer man att enbart renovera får vi bara kostnader, det ökar inte intäkterna. Då väcktes idén att tillföra något som också kan ge intäkter, även om det inte är hamnföreningen själv som ska driva det, utan snarare ett driftsbolag.
Han är också byggnadsingenjör vid Visbyark, firman som tagit fram det nya visionsförslaget.
Vem vänder sig projektet egentligen till?
– Sommargäster lär ju bli den största intäkten, men målsättningen är att få en året runt-verksamhet med öppen restaurang och möjlighet att basta och bada, säger Göran Andersson.
Ljugarn exploderar sommartid av människor, samtidigt som det för några år sedan tappade sin status som tätort för att det fanns för få fastboende.
Får man fler helårsboende tack vare ett sådant här projekt?
– Ja, om man kan skapa arbetstillfällen så kanske.
Vad gäller finansieringen för det hela sätter hamnföreningen sitt hopp till bidrag och att privata intressenter vill gå in med medel.
– Vi ska inleda en kontakt med Burgsviks hamn som lyckats bra, och Region Gotland, EU och Allmänna Arvsfonden. Får vi till en 25-metersbassäng skulle det ge möjlighet för simtävlingar, barn och rörelsehindrade, vilket öppnar för bidrag, till exempel.
De sista åren har föreningen själv byggt 17 nya strandbodar som kunnat säljas och där intäkterna återinvesterats i bryggor och annat som behövt renovering i småbåtshamnen.
Alla i Ljugarn är dock inte lika frälsta över planerna. Det var när visionsbilderna släpptes nyligen som en diskussion drog igång på allvar, både på Ljugarns Facebook-sida och ortens gator. En av kritikerna är Lena Lingvall, som bott ett stenkast från lanthamnen större delen av sitt liv.
– Min släkt har bott här sedan 1800-talet. Hamnen är min favoritdel och den är en så stor del av Ljugarns historia. Nu vill man bygga bort den delen, säger hon, som också är rädd för att området skulle få en ökad känsla av privatisering.
– Sommartid är det också enorma mängder trafik ner hit och man får knappt plats på Konsum. Då kan man undra varför vi måste dra hit mer folk. Vintertid kommer vi gå här och titta på några tomma kåkar, istället för att kunna se hela viken som i dag.
Hon får medhåll av grannen Elisabeth Harring:
– Jag kan säkert räkna upp 100 personer som är emot det här. Man vill gärna ha en utveckling, men inte en för hård exploatering. Det här känns som överkurs för Ljugarn, man tänker på infrastrukturen och vilken påfrestning en sådan här satsning skulle bli. Vi har redan ställen att fika och äta på här nere. Dessutom finns det redan pool och bastu på andra ställen i Ljugarn.
Ordföranden för Ljugarns utvecklingsbolag Ljusa udden säger till P4 Gotland att man är positiv till planerna, och att allt som kan få Ljugarn att leva är välkommet.
Marken där lanthamnen ligger ägs dock av Ardre samfällighetsförening, varför hamnföreningen måste få med sig dess närmare 190 medlemmar på tåget om planerna ska kunna bli verklighet.
– Först och främst behöver man reda ut de exakta ägarförhållandena som råder, vad som tillhör samfälligheten respektive hamnföreningen. Vi bildade i sommar för första gången en riktig styrelse för samfälligheten, så vi har inte alls haft den här frågan uppe, säger föreningens ordförande Lasse Ohlsson.
– Nästa vecka ska vi träffa Region Gotland om reningsverket som ligger intill lanthamnen och få klarhet i vad som gäller. När det är klart kan man möjligen lyfta blicken och föra en diskussion om det här projektet och om det är möjligt att förena med reningsverket.