I november kommer Johannes Klingvall att hjälpa yrkesfiskarna i Ronehamn. För några år sedan lanserade de skarpsill som livsmedel, men på grund av höga energipriser lär det inte bli något sådant i år. Det gör yrkesfiskarna i Herrvik till de enda på Gotland som levererar all sin fisk som livsmedel.
Solen gassar över hamnen i Herrvik på östra Gotland och havet ligger kav lugnt.
– Hade det varit för några år sedan hade vi varit tolv sjömil ut nu med båtarna och fiskat lax, konstaterar Johannes Klingvall.
På morgonen har han och Sven-Ove ”Busse” Nordin i alla fall varit ute med ekan och fiskat abborre, sik och id.
– Vi har gått tillbaka till vad fisket var för hundra år sedan, när det var bönderna som fiskade. Yrket har blivit mer diversifierat, säger Johannes Klingvall.
De få yrkesfiskarna som finns kvar på Gotland har blivit mångkonstnärer som hanterar mycket mer än just fiskehantverket. De ska vara experter på allt från livsmedelshantering till marknadsföring.
– Myndigheter har kört stenhårt på att östersjöfisken är gift, så vi håller på att bygga upp förtroendet från grunden. För att göra det befinner vi oss på helt rätt plats i Sverige. Så fort man säljer fisken som gotländsk går det bra, men när man kallar det östersjöfisk blir det diskussion, konstaterar Johannes Klingvall.
Johannes Klingvall, Sven-Ove "Busse" Nordin och Thorgrim Christiansson driver Gutefisk tillsammans med Per Olsson, John Nilsson och Christer Klingvall. Tillsammans har de fyra fiskebåtar i varierande storlek, från den minsta på knappt 5 meter till den största på 15 meter.
Han är ordförande i den ekonomiska föreningen Gutefisk, som han startade tillsammans med Sven-Ove ”Busse” Nordin, Thorgrim Christiansson, Per Olsson, John Nilsson och Christer Klingvall för sex år sedan.
I anläggningen i Herrvik bereder de livsmedelsgodkänd fisk, och det är för just denna föreningen nu prisats i kategorin ”fisk och skaldjur” i den nationella tävlingen ”Årets bonde”.
– Det är alltid trevligt att få kredd. Det bekräftar att vårt arbete mot strömmen, för att lyfta Östersjöfisken som livsmedel igen, har varit rätt.
När GT träffar Thorgrim Christiansson, Sven-Ove “Busse” Nordin och Johannes Klingvall är de i fullt sjå med både bygge och trädgårdsarbete. På fiskefronten råder stiltje.
Förra året vann Maude Fyrenius och Elof Nilsson på Nors och Bäcks gårdar i Hall kategorin ”kött”. När vinnarna i de olika kategorierna sedan gjorde upp om titeln ”årets bonde 2021” gick den till det gotländska paret.
Den 22 november ska det här årets bonde koras under prisutdelningen på Grand Hotel i skånska Mölle. Då blir det antagligen Thorgrim Christiansson som representerar Gutefisk, eftersom ordföranden har fullt upp med att bärga årets kvot av strömming och skarpsill.
– Bonde? Är det förnedrande eller är det bra? Nej men det är väl jättekul, säger Thorgrim Christiansson.
Sven-Ove ”Busse” Nordin, till vänster, har arbetat som fiskare i 50 år och minns sjuttiotalets tuffa tider, som följdes av åttiotalets ljusa fiske-era. ”Det var en rejäl torsk-boom då”, konstaterar han.
Sedan tio år tillbaka är det stopp för laxfisket i Östersjön och för tre år sedan stoppades även det storskaliga torskfisket, vilket gör att det råder mer eller mindre stiltje för vinterfisket i Herrvik. Istället riktar de främst in sig på flundra, som de fångar mellan maj och september.
Under resten av året fiskar de en mindre mängd id, sik, öring och bifångster av torsk. Fisken säljs till fyra rökerier, fyra matbutiker och flera restauranger.
Värre är det med strömmingen och skarpsillen, som trålas i Ronehamn. Där blir allt djurfoder.
– Det är högt pris på foder på världsmarknaden nu, samtidigt som energipriserna stiger. Det gör att vi inte kan ta tillvara på den fisken som livsmedel. Fiskaren tjänar helt enkelt mer på foder än matfiske, vilket känns som fel sätt att utnyttja en resurs på.
I Herrvik är Johannes Klingvall och hans sambo de sista fastboende kvar ”på främre raden”, som han kallar det. ”Fiskarfamiljerna har bytts ut mot sommarboende. Vår son var den första som föddes i Herrvik på 23 år”, berättar han.
I snart 20 år har Johannes Klingvall arbetat som yrkesfiskare. Under åren har kollegorna blivit allt färre och regelverket hårdare. Även om han får extraknäcka som det ena och det andra för att få ekonomin att gå runt kommer han aldrig lämna livet till havs:
– Vi har förmedlat fisk i 100 år. Jag är den femte generationen. Varför skulle jag sluta nu?