– Jag går inte hit för att jag ska jobba, utan för att det är kul. Det här är min stora familj, säger Marita Olofsson om de hundra barn som har ätit hennes mat varje skoldag.
Men med två heltidsjobb, som kock på skolan och som odlare på gården, behövde hon till slut välja ett av dem.
– Det har varit svårt för jag gillar det här, både matlagning och barn, säger Marita Olofsson.
Barnen som äter maten tycker också att det är svårt att hon slutar. Om det vittnar teckningarna som sitter på anslagstavlan i skolköket, den lilla sagan en elev har skrivit och medaljen hon fick från klasserna som världens bästa kock. Och hemma vid familjernas middagsbord pratas det om hennes goda matlagning.
– När jag möter föräldrar i bodi frågar de hur jag gör. "Det smakar inte som Maritas mat" kan deras barn säga. Här har man stöttning av föräldrar, pedagoger och elever, säger hon.
Och hon har flera svar på hur hon gör. Det ska lagas med intresse, av bra råvaror och från grunden. Dessutom ska det vara gott och se aptitligt ut.
– Det är viktigt att äta med ögonen, mat ska vara glädje. Annars får eleverna komma och dra mig i förklädet och fråga vad jag håller på med, säger Marita Olofsson och skrattar.
Som jordbrukare får hon också inspiration till att laga efter säsong, vilket ska avspegla sig i den matsedel som gäller för alla kommunala förskolor och skolor på ön. Hon har också jobbat med att minska matsvinnet och göra medvetna matval.
Mycket av det hon har lärt sig kommer hemifrån. Hennes mamma har också varit en kollega i samma skolkök.
– Jag har varit här sedan 1999 och började jobba med min mamma, som hade varit här sedan 1972. Så jag har haft skolbarn som hon har haft föräldrarna till, säger Marita Olofsson.
Totalt har mor och dotter serverat sin mat på Stånga skola i 50 år. Till en början lagade mamman Gunhild Olofsson mat till elever i flera socknar. När Marita Olofsson började ett par årtionden senare levererade tillagningsköket i Stånga till två andra skolor, i Garda och När. Då stod Marita och Gunhild Olofsson för matlagningen för ungefär 500 luncher. Nu har fler skolor ett eget kök och en egen kock.
– Jag tycker att det är bra, att det ska vara ett tillagningskök på varje skola. Det har jag alltid varit rädd för, att det ska läggas ner här.
Hon minns hur elevunderlaget hade minskat och hur hela skolan blev nedläggningshotad.
– De skulle lägga ner den för att vi bara hade 43 barn, men nu är vi 104 så vi har vänt den trenden.
Det är mycket som har förändrats under åren. Hennes mamma hade titeln mattant, men kallades Matis av eleverna. Själv har hon bara kallats för Marita. Och även om matsalen numera kallas skolrestaurang och de inte längre serverar maten i karotter på runda bord, så har mycket fortsatt som vanligt. När det är pannkakor på menyn så har Marita Olofsson stått vid ett stekbord och gräddat varje lagg.
– Så var det för mamma också. Man kände lukten i bygden när hon gräddade pannkakor.
På veckans matsedel har det stått mexikansk frestelse, pasta med ost och skinksås, Chilifisk med potatis, pizzadag och kockens val, där hon valde att avsluta med tacobuffé.
– Barnen är rädda att de ska få uppvärmd mat nu, men det kommer en kock och hon kommer fortsätta att fixa. Det blir nya smaker och det är väl spännande med lite nytt, säger Marita Olofsson och tillägger.
– Men det kommer vara jättetungt att inte gå hit med min nyckel till köket, som jag har haft i 23 år.