BRF-fritidshusen
I den första delen, av artikelserien om viteshotet mot den lilla bostadsrättsföreningen Smågårde 2, uttalade sig exploatören Per Möllerfors genom sitt ombud Mats Ringqvist.
Advokaten antydde att Region Gotland bär en del av skulden för den uppkomna situationen. Om just detta är han överens med BRF-representanterna.
Man anser att regionen – mer eller mindre uttalat – har tillåtit den aktuella modellen i många år. Ända tills ett flertal anmälningar gjordes, vilket ledde till tillsyn och förläggande om vite.
Men gällande Smågårde 2-området verkar tjänstemännen ha förutsatt att det alltjämt rörde sig om hotell eller pensionat:
– Att det bildats en bostadsrättsförening kan vara en indikation på att användningen har ändrats, men det ensamt utgör inte skäl för oss att ingripa. Ett sådant ombildande kan vara ett sätt att finansiera semesteranläggningar och på många ställen fortsätter användningen vara densamma som innan, säger bygglovsavdelningens chef Anna Malkan Nelson.
BRF-ordföranden Per Djervf Notklev anser att tjänstemännen kommit med dubbla budskap:
– Regionen har stoppat huvudet i sanden i många år. Men de har samtidigt gått med på att skapa många nya adresser inom området – och de tar betalt för 24 olika tappställen för dricksvatten, det gör man väl inte om man tror att det är ett hotell, funderar han.
Men dessa detaljer har inte påverkat själva tillsynspersonernas arbete:
– Att det skapas nya adresser eller fler tappställen är inte något som automatiskt kommer till vår kännedom på avdelning bygg, då det hanteras av andra enheter och förvaltningar, säger Anna Malkan Nelson.
Gamla detaljplaner, ovetande exploatörer och mäklare, tjänstemän med olika roller och en ”praxis” som inte ifrågasatts förrän anmälningar gjordes. Många olyckliga faktorer har bidragit till den svåra situation som BRF Smågårde 2 står inför.
Men de är inte ensamma.
– Vi har för närvarande 19 andra ärenden som utreds. Vi har inte tagit något mer beslut om föreläggande än, berättar tillsynshandläggare Anna Hallin.
Under tiden fortsätter processen för Smågårde-föreningen. Man hoppas fortfarande få rätt; att en bostadsrättsförening med viss korttidsuthyrning ska godkännas på platsen.
Om inte, vem ska då hållas ansvarig för den uppkomna situationen?
Här ter sig lagen oprövad; fallet kan mycket väl komma att bli ett svenskt prejudikat.
Relevant i sammanhanget är att Region Gotland tidigare försökt förhindra en liknande variant, genom att neka bygglov ända från början. Det gällde då det mycket omskrivna projektet vid Sandviken strand, som Per Möllerfors också var inblandad i.
Här sade miljö- och byggnämnden nej, då man tidigt fattade misstankar om att användningen inte alls skulle bli för ”tillfällig vistelse”.
Men nämnden fick på nöten av mark- och miljödomstolen. Där fastslogs det att bygglovet måste godkännas; sedan får man kontrollera sånt här i efterhand, genom tillsyn.
Om man där upptäcker felaktigheter kan man hota med vite – vilket alltså har skett vid BRF Smågårde 2.
Som i sin tur tänker överklaga sitt fall till samma rättsinstans.
Mark- och miljödomstolen tvingas då hantera en liknande problematik som i Sandvikenfallet – med skillnaden att konsekvenserna, av den här typen av upplägg, nu blivit desto synligare.
– Först vill vi se vad det blir för beslut där. Om vi inte blir nöjda får vi fundera på en polisanmälan, säger Per Djervf Notklev.