Fysisk aktivitet på recept ökar något på Gotland, vilket kan innebära exempelvis promenader, simpass eller gymprogram. ”Sedan vill jag att det inte bara är antalet recept som ökar utan jag vill att det ska betyda att folk har fått ett bra samtal och personlig rådgivning att vara fysiskt aktiv. Att det håller i längden”, säger Elisabet Drugge, verksamhetsutvecklare inom hälsofrämjande hälso- och sjukvård.
Friskvårdsföretagens senaste siffror visar att förskrivningen av fysisk aktivitet på recept minskar i de flesta regioner, vilket stämmer överens med Folkhälsomyndighetens rapport från förra året.
– Jag håller med om det som står i tabellerna och att vi är på uppåtgående här, men vi skulle kunna vara mycket bättre, säger Elisabet Drugge, som är verksamhetsutvecklare inom hälsofrämjande hälso- och sjukvård.
Sedan 2003 har så kallad fysisk aktivitet på recept, FaR, använts i vården på Gotland.
– Vi har haft perioder där det har förskrivits mer. Till och från har man gjort projekt inom hälso- och sjukvården med ökat fokus på frågan och då ökar förskrivningen. Sedan kommer det dalar och vi har varit inne i en dal, men nu kanske vi är på väg uppåt, säger Elisabet Drugge.
Förra året infördes även en bonus till vårdcentraler på ön som har skrivit ut och följt upp en viss mängd recept.
– Med den här bonusen har det blivit ett ökat intresse också för att få mer utbildning i frågan och ställa mer frågor och ge mer rådgivning just kring fysiskt aktivitet. Att det man får inte bara är en papperslapp i handen, säger hon.
FaR bygger på ett samtal med patienten, en ordination från vårdpersonal och ett uppföljande möte.
– Dels för att se vad man har för diagnos och krämpor, men också vad man kan tänka sig att göra för fysisk aktivitet. Man får en skriftlig ordination där det står vad man ska göra och hur ofta och i vilken intensitet. Det finns också ett datum när det ska följas upp och det är jätteviktigt. Det räcker inte att jag bara får ett papper där det står att jag ska ut och promenera tre dagar i veckan, säger Elisabet Drugge.
Hon säger att hon saknar ett FaR-nätverk på ön, som kan underlätta för patienterna att genomföra det som ordineras.
– Att folk som jobbar i idrottsföreningar eller simhallen tar emot dig som har ett sådant här recept, så att man känner sig mer bekväm. På Gotland har vi inte riktigt den länken. För tio år sedan utbildades det för att ta emot de här patienterna och vissa har rabatterade priser om man har ett recept, men det är på enstaka träningsställen på Gotland som det finns, säger Elisabet Drugge.
Även om antalet recept är fler i statistiken, visar den inte om den fysiska aktiviteten har ökat och om hälsan hos patienterna har förbättrats.
– Men man kan se i studier att det med förskrivning, uppföljning och stöd omkring sig ger en bra följsamhet och att det är lika bra eller till och med bättre än att ge långtidsbehandling, säger hon.
Fysioterapeut Kristin Hjorth arbetar inom barn- och elevhälsan. Här införde hon rörelsepauser i en klass på Väskinde skola förra året. Att även kunna skriva ut fysisk aktivitet på recept är en ny och liten del av arbetet för att få barn att röra sig mer. Arkivbild
Även i de gotländska skolorna har fysisk aktivitet på recept införts, som en del i regionens arbete att få barn i rörelse.
– Det här är tänkt som en förebyggande åtgärd och inte som i primärvården där fysisk aktivitet på recept ges utifrån diagnos, säger Kristin Hjorth, som är fysioterapeut och arbetar inom barn- och elevhälsan.
Det är legitimerad personal inom elevhälsan som kan skriva ut recepten, vilket främst är sjuksköterskorna men även läkare, psykologer och fysioterapeuter.
– Förskrivningen bygger på ett motiverande samtal, för att ge vägledning till dem som vill röra sig mer, säger Kristin Hjorth.
Hon beskriver det som ett verktyg för att nå elever som kan behöva mer fysisk aktivitet i sin vardag. Att det kan underlätta för dem som exempelvis inte orkar i skolan, har svårt att sova eller har problem med övervikt.