– Är det kungen som är här eller? frågar en kvinna som tränger sig igenom det stora uppbådet i lasarettkorridoren.
Lokalpolitiker, tv-kameror och pressekreterare samsas på liten yta. Och huvudpersonen själv, hälso- och sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD), kan inte låta bli att dra på smilbanden.
– Nej, var kungen är vet vi inte, säger hon.
Acko Ankarberg Johansson är på en turné till alla landets regioner och har nu landat på ett Gotland med svåra utmaningar. Regionen väntas gå back med 311 miljoner i år. Det politiska styret hänvisar till ö-läget och det dubbla ansvaret för både kommunala och regionala frågor, där de skenande kostnaderna för sjukvården tynger ner. Regionstyrelsens ordförande Meit Fohlin (S) har talat om "en allvarlig och eskalerande kris" inom den gotländska vården.
Det här verkar ministern ha förståelse för.
– Det går inte att jämföra med andra regioner. Många har utmaningar, som Västernorrland, Norrbotten, Västerbotten, Jämtland-Härjedalen. Men de har grannar. När det händer något kan de kompensera varandra på olika sätt. Det kan man inte göra när man är en ö, säger Acko Ankarberg Johansson.
På grund av ö-läget måste Gotland ha mer vård än vad en lika stor region på fastlandet skulle behöva. Den totala merkostnaden för det här har beräknats till drygt 250 miljoner kronor per år.
Gotland får en viss kompensation för sina svårigheter i det regionala utjämningssystemet. I sommar presenteras en utredning om hur det stödet ska ändras. Men Acko Ankarberg Johansson tror inte att det kommer vara "den stora lösningen".
– Här tror jag att man måste tänka på ett annat sätt och där har Region Gotlands samlade politik skickat frågan till oss på den nationella nivån. Så nu behöver vi få grunna och försöka hitta åtgärder både på kort och lång sikt.
Det hon pratar om är det rop på hjälp som öns samtliga partier nyligen skrev under. I det kommer de med tre förslag:
- Ett särskilt statligt ö-tillägg för att täcka upp för merkostnaderna som uppstår på grund av ö-läget.
- Sammanslagning med större sjukvårdsregion.
- Att staten tar över den gotländska sjukvården.
På sistone har pressen på regeringen ökat i frågan. Riksdagsledamoten Karin Rågsjö (V) lämnade i veckan in en fråga om vad hälso- och sjukvårdsministern planerar att göra åt Gotlands svåra ekonomiska läge. Samtidigt driver Centerpartiet centralt på för att få till ett ö-tillägg.
– Gotland måste få förutsättningar för att vara både kommun och region – att klara att ha en bra skola och en likvärdig vård. Därför behöver staten och regeringen agera nu och få till en kompensation för Gotlands ö-kostnader, säger Centerns ekonomisk-politiske talesperson Martin Ådahl i ett pressmeddelande.
Ö-tillägget är även de gotländska partiernas favoritalternativ, eftersom makten över öns vård då kan stanna på ön. Men Meit Fohlin (S) ser också en öppning när det kommer till ett förstatligande, eftersom Acko Ankarberg Johansson i fjol beställde en utredning i frågan.
– Man skulle kunna testa det här, säger Meit Fohlin.
Acko Ankarberg Johansson vill däremot inte föregripa utredningen.
– Men alla frågor som rör mer nationellt ansvar måste prövas som en helhet. Det handlar inte om en liten del, utan att man nationellt tar ansvar för exempelvis finansieringen av läkemedel för hela landet. Det handlar inte bara om att ta över en region, utan att få till en jämlik vård i hela Sverige.
Vikten av en fungerande sjukvård på ön har blivit extra tydligt i och med Nato-inträdet och kravet om att rusta civilförsvaret. Försvarsberedningen har till exempel sagt att det behövs ett beredskapssjukhus på Gotland, vilket inte finns i dag.
– Vi klarar inte av vardagsuppdraget utan att utarma de kommunala verksamheterna, så då kommer vi inte klara av att bygga upp beredskapen, om inget görs, säger Meit Fohlin.
Även i den frågan hänvisar Acko Ankarberg Johansson till framtida besked.
– Vi återkommer i höst i den försvarspolitiska propositionen med både vad som ska göras och med vilka pengar, säger hon.
De gotländska politikerna är trots de något vaga svaren positiva efter besöket.
– Jag tycker att hon med all önskvärd tydlighet har visat att hon hört och förstått det vi säger – och ser behoven. Sen är det när pengarna kommer som man får se, säger Filip Reinhag (S), ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden.