Tindra Monsen växte upp i Visby och spelar en roll i Netflix-serien "Barracuda Queens" som har premiär 5 juni. Smått obegripligt, tycket hon, att den sedan kan ses i hela världen.
DU&JAG
Gotländska, ja. Vi kallar henne så, uppvuxen på Gotland som hon ju faktiskt är. Även om det nu är åtta år sedan hon lämnade ön för Stockholm och skådespelardrömmarna.
Trots allt är det via Kulturskolans teaterverksamhet i Visby hon hittade sin riktning i livet.
– Jag kände samma sak som liten som jag gör nu, att teatern är en fri och lekfull plats. Fri från det mesta, egentligen. Från omvärlden och även från sig själv, säger hon.
Vi kommer till allt det där.
Den 5 juni har Netflix-serien ”Barracuda Queens” premiär. Det är berättelsen om fem överklasstjejer från Djursholm som lever sina privilegierade liv men samtidigt har ack så tråkigt.
För att bryta tristessen och frigöra sig från sina inskränkande kvinnoroller börjar de göra inbrott hos sina naiva grannar.
Till synes perfekta brott, allt inspirerat av verkliga händelser, för vem skulle misstänka en grupp högpresterande unga kvinnor.
Alva Bratt – känd från bland annat tv-serien ”Eagles” – gör huvudrollen som ”Lollo Millkvist”. I en av rollerna, den som ”Klara Rapp”, syns alltså Tindra Monsen.
Så underbart härlig har inspelningen varit, inte minst har Tindra, säger hon, fått nya och riktigt nära vänner.
– Vi är supertajta alla fem. Ibland får jag nypa mig i armen för att fatta att det är på riktigt, att just vi fem hittat varandra, säger hon.
Tindra Monsen, i blå tröja, spelar rollen som "Klara Rapp" i Netflix-serien "Barracuda Queens" som har Sverige-premiär den 5 juni. De övriga, från vänster: Sarah Gustafsson, Tea Stjärne, Alva Bratt och Sandra Zubovic.
Men allting började alltså för så länge sedan, under uppväxten i Visby dit familjen flyttat när Tindra bara tre.
De bodde här och där på landsbygden men hamnade så småningom i Visby. Det står ett skimmer om de där uppväxtåren, säger hon. Åtta år sedan hon flyttade, lång tid för en som är 23.
– Det känns som ett annat liv, det har hänt så himla mycket sedan dess. Men jag har jättemycket att tacka Gotland för och är jätteglad att ha fått växa upp där.
En livlig och lustfylld tjej var hon, dedikerad kulturen, ”jag tror jag testade allt man kan göra inom Kulturskolan” som hon säger.
Men det blev inom teatern hon fick allra mest fäste. Inte minst tackar hon teaterläraren Irene Duckert för hennes entusiasm.
– Jag hade henne under alla år, jag är så glad för allt jag fick lära mig och allt vi gjorde. Vi satte upp ”Bamse” minns jag och ”En midsommarnattsdröm” och en massa annat jag inte kommer ihåg namnet på.
Redan i den dagbok hon skrev under småbarnsåren var Tindra tydlig med sin dröm, hon bara "moste bli skodespelare".
De där åren på Kulturskolan banade också hennes framtida väg, för någon tvekan om att hon ville följa sin skådespelardröm fanns aldrig.
Hon har inte minst hittat ”bevis” i sina egna dagböcker. Där skriver hon med sin sirliga handstil att drömmen när hon blir stor är att bli skådespelare, "Enlit mina planer moste jag bli skodespelare och då menar jag moste".
– Och som nummer två står det att ”jag vet inte vad jag ska göra om jag inte blir det”.
Så starkt var det alltså redan som liten?
– Ja. Jag har alltid gillat att berätta berättelser och dessutom det där med att man känner sig fri.
Någon möjlighet att förädla drömmen på Gotland fanns däremot aldrig, inte heller blev hon antagen i Musikalkompaniet där så många andra gotländska teaterstjärnor tänts.
– Och precis när jag skulle börja gymnasiet lades teaterlinjen ner i Visby så jag flyttade till Stockholm där jag kommit in på Viktor Rydberg Jarlaplan gymnasium, berättar hon.
Under första tiden där bodde hon för övrigt hos morfar på en båt vid Norr Mälarstrand nära stadshuset!
Efter studenten var hon en tid i London och gick även folkhögskola utanför Göteborg när hon slutligen antogs till det som i dag heter Stockholms konstnärliga högskola, populärt benämnt ”scenskolan”.
Tindra Monsen
Där är hon nu, på sluttampen. Under våren har hon spelat ”Hur känner du att du är rädd?” på Orion-teatern, i regi av Lars Rudolfsson, som examensarbete. Dagar och kvällar, ett 30-tal föreställningar. Vid terminsslutet tar hon examen.
Jag frågar om hon reflekterar över att hon nu är på väg att nå sin dröm, kanske har hon redan nått den!
Gör du det? Tänker så?
Nja, säger hon där hon sitter med telefonen i lägenheten i Skarpnäck där hon bott i två år nu. Flödande sol ute, försommarkänslor.
– Nja, det har hänt så mycket på relativt kort tid. Det har varit massor av arbete, små steg framåt och rätt som det är ett något större…när man är mitt i det tänker man inte riktigt så.
Men om du nu verkligen reflekterar över vart du nått?
– På ett sätt är det rätt sjukt…men samtidigt självklart. Jag har aldrig känt att jag har något val, det här är min väg, ända sedan jag var liten.
Alva Bratt, som spelar huvudrollen i "Barracuda Queens", slog igenom i serien "Eagles" där hon spelade mot Edvard Olsson.
I ”Barracuda Queens” gestaltar hon överklasstjejen Klara Rapp. För egen del är Tindra en jordnära tjej, för att etablera Klara inom sig hämtade hon inspiration från gymnasieåren där det fanns en del överklassungdomar.
Resten har hon plockat fram inom sig själv, som inför alla roller hon gjort.
– Jag tänker att alla människor har alla känslor inom sig. Det handlar om att hitta de olika delarna och mejsla fram dem.
Hon säger att Klara är neurotisk och pryd, lite duktig flicka. Just "duktig flicka" känner Tindra igen sig i, även om Klara är "extra allt".
– Det är det som är den roliga utmaningen med att forma en roll. Dessutom är det ett roligt ett lagarbete som man gör tillsammans med ensemblen.
I Netflix-serien finns även flera etablerade skådespelare, som Johannes Bah Kuhnke, Mirja Turestedt och Izabella Scorupco. Någon prestationsångest har det inte givit, säger Tindra.
– Nej, eftersom alla går in i en produktion med blanka blad och med målet att skapa något bra tillsammans har jag aldrig känt någon hierarki, aldrig känt mig nervös eller så. Vi gör det här kollektivt.
Tindra Monsen
Så hur fick då Tindra rollen? Jo, hon gick på en öppen casting på Filmhuset i Stockholm, det var på sensommaren 2021, massor av folk, hundratals.
Så görs ibland, öppna castingar för att få in nytt blod och nya pärlor i framtida produktioner.
…och Tindra tog sig vidare. Och vidare. Och vidare. Provfilmning på provfilmning för flera olika karaktärer, sex stycken totalt. Och tiden gick, månader, ett halvår.
Men så kom den där kvällen då hon arbetade som servitris på restaurang Gyldene Freden i Gamla Stan då hon plötsligt hade ett sms i fickan sänt av castaren Maggie Widstrand; ”Vänligen ring mig så snart du kan”.
– Jag gick upp i diskrummet och ringde, ”du har fått en roll” sade hon.
Och då skrek du rakt ut och hjulade genom restaurangen!
– Ja, ungefär så. Jag blev så jätteglad, förstås. Att få en roll när så många sökte, det är helt otroligt.
Serien spelades in mellan maj och september i fjol. Nu ligger allt det där bakom henne, inspelningen är klar sedan länge.
Vänskapen mellan främst de fem tjejer som gör de roller handlingen cirkulerar kring är dock i nutid. I framtiden ligger premiäravsnittet och de efteråt följande.
Hur känns det? Vad tänker du?
– Det känns jättenervöst. Särskilt som det ska gå ut i så många länder, omkring 190 stycken. Det är ju hela världen! Det är så otroligt stort att jag inte riktigt kan greppa det.
Snart kommer du att bli igenkänd på gatorna, Tindra. Hur tänker du kring det?
– Det blir väl som det blir. Just att bli känd är inget som drivit mig. Jag har aldrig tänkt så. Det viktiga för mig är att göra de projekt som man har lust att göra.
Irene Duckert har som teaterlärare på Kulturskolan betytt mycket för Tindra Monsens utvecklig som skådespelare.
Hur det ska gå för Tindra vet ingen än, men det finns gotlänningar som tidigare slagit igenom stort.
I december 1984 sjöng Susanne Alfvengren "När vi rör varann" i tv-programmet ”Razzel” i en av två tv-kanaler. Dagen därpå var inget sig likt. Få fastlänningar visste tidigare hon såg ut, plötsligt blev hon igenkänd av alla.
– Folk vände sig om på gatan, det var en chock och inget jag var förberedd på.
Folk viskade, tittade, pekade: Är det inte hon, gotländskan? Vad har hon på sig? Hur ser hon ut? Vad har hon i kundvagnen?
– Jag mådde inte särskilt bra under den perioden. Jag avskärmade mig, det blev för stort. Jag tror jag hade behövt hjälp där i början, har hon sagt i en tidigare intervju.
För artisten Clara Klingenström tog det ett tag att vänja sig vid att vara igenkänd efter hennes plötsliga genombrott.
Babben Larsson slog även hon igenom stort i och med ett tv-program, ”Släng dig i Brunnen” 1991 och ett skämt om telefonsex; att det är så svårt att höra när man stoppat in luren.
– Det var en så stark oneliner, efter det var allt annorlunda. Första halvåret var jag närmast paranoid, funderade på att emigrera. Men sedan tänkte jag att fine, nu är det så här, jag är igenkänd, nu får jag deala med det.
Clara Klingenström har också erfarenhet av ett dundrande genombrott, i samband med låten ”Behöver inte dig i dag” i Melodifestivalen 2021.
– Dagen efter vände sig folk om på stan, de plåtade mig med mobilen och jag tänkte ”vad är det för fel på folk?” och började plåta tillbaka…tills jag fattade.
Hur det blir för Tindra vet ännu ingen, hon är i början. Vill gärna jobba med såväl film som teater i framtiden. Den absoluta drömmen är att komma till Kungliga dramatiska teatern.
För att det är Sveriges nationalscen, för att dess produktioner håller en särdeles kvalitet som inte alla teatrar gör.
Än har hon inte stått på någon av dess scener men kanske, kanske en dag.
Fram till dess är det kamp, lust, vilja och driv som gäller. Också förmågan att ta ett nederlag. Det är många förhoppningsfulla om varje tillgänglig roll.
– Jag tänker att man måste tänka att jag inte fått en roll för att jag inte passar till den, annars blir det olidligt, tror jag. Det är klart det är konkurrens, men hittills har jag bara mött stöttande kollegor, det är jag glad för.
I dag har Tindra ingenting kvar på Gotland, alla familjemedlemmar bor i Stockholm. Mamma har för all del en lägenhet kvar men Tindra är sällan på ön.
– Jag har en del gamla kompisar där förstås, men mest har jag mitt liv i Stockholm nu. Men jag är så glad att ha växt upp i Visby och så himla tacksam för allt jag fick med mig från Kulturskolan och Irene Duckert.
Camilla Ahlgren har skrivit manus till "Barracuda Queens" tillsammans med Sofie Forsman, Tove Forsman och Veronica Zacco. Amanda Adolfsson står för regin och producenter är Frida Asp Fatima Varhos.