Eva Lyberg använder sig av sociala medier i sitt arbete och når oftast kvinnor med liknande livsstilar. ”De är hyfsat välfungerande socioekonomiskt och tänker på, bekymrar sig och oroar sig för föräldraskapet”, säger hon och påpekar att det finns föräldrar i andra samhällsgrupper som kämpar med helt andra saker.
Nyblivna föräldrar kan söka sig till allt från influencers till professionella för att hantera sin nya tillvaro. Psykologen Eva Lyberg har specialiserat sig på mammalivets utmaningar och möter flera som känner sig ensamma och otillräckliga.
– Min erfarenhet är att väldigt många kvinnor oroar sig för sitt föräldraskap, säger psykologen Eva.
Eftersom det oftast är mammorna som är hemma med barnet den första tiden är det dem som hon riktar sig till.
– Det är många utmaningar man möter, som ensamheten. Man känner sig både fysiskt ensam och vet inte hur man ska göra när det är så mycket nytt. Många kämpar med amningen och sömnen och man tänker att man måste ha en metod för att få det att funka, men ibland går det inte, säger Eva.
Hon har haft samtalsgrupper med blivande och nyblivna mammor i Visby, men driver även en digital plattform under namnet mammapsykologi. Där har hon onlineterapi, föräldragrupper, poddkurser och sitt instagramforum.
– Det är snart tiotusen följare på Instagram. Jag märker även av tendenserna när jag följer andra föräldrakonton och föräldragrupper på Facebook, säger Eva.
Hon får liknande uppgifter från sitt kontaktnät med BVH-psykologer och BVC-sköterskor, som beskriver hur tillvaron är för färska föräldrar.
Digitala mammor
– Många nyblivna mammor är så appiga. De söker så mycket information på appar och sitter mycket med telefonen överhuvudtaget. Det börjar med gravidappar, där man följer fostret från vecka till vecka och sedan fortsätter det, säger Eva.
Hon berättar hur mammor jämför sina barns utveckling med apparnas åldersmallar. Dessutom jämför de sig själva med mammaprofiler på nätet.
– Många kvinnor som får barn idag har ju följt kvinnor i sociala medier och fått en större fantasi av föräldraskapet. Det är en del av varumärkesprofileringen och brandingen, att sälja en dröm och personifiera den drömmen. Vill du bli en lyckad mamma, se på mig. Vad snygg jag är, vilken fin man jag har, hur mycket jag tränar och vilka fina kläder mina barn har på sig.
I den andra varianten är allt så naturligt, härligt och fantastiskt
Eva Lyberg
Psykolog
De retuscherade och iscensatta bilden av föräldraskapet har också sin motsats bland influencers.
– I den andra varianten är allt så naturligt, härligt och fantastiskt. Att man bara ska andas och ha kontakt med moder jord. Självklart har en del kvinnor varit med om okomplicerat födande och amning och vill dela sin upplevelse. Men problemet blir när man drar slutsatsen att om du gör allt naturligt och rätt kommer det att gå bra, vilket inte är sant för det kan blir komplikationer ändå, säger Eva.
Hon påpekar att det aldrig är hela bilden som visas.
– De influencer-mammor som jag följer lägger inte upp bilderna på när de tappar det eller inte orkar.
Strävan efter att bli så perfekt
Eva Lyberg
Psykolog
Dåliga mammor
De flesta som hör av sig till Eva känner sig som dåliga mammor och vill bli bra.
– Jag vet inte var skiljelinjen gick, men de flesta i tidigare generationer funderade inte jättemycket på om de var bra eller dåliga mammor, även om det skulle kunna behövts en hel del eftertänksamhet hos många. Men den där strävan efter att bli så perfekt, och göra det bästa i alla lägen, sätter också ett krav på barnet, säger hon.
I sådana fall kan det vara bra att ha överseende med både sig själv och sitt barn.
– Jag ser en slags förvirring i att om man är en bra mamma har man ett lugnt och stabilt barn, men om mitt barn beter sig mer besvärligt vad har jag då gjort för fel?
Hon beskriver liknande tankar och strategier när mammorna inte känner den där bebislyckan eller trivs i bebisbubblan.
– Varför är det så här och varför mår jag så här? Många tror att svaret måste finnas där ute på internet bland miljontals appar.
Eva säger att sökandet grundar sig i att människor alltid har lärt sig genom varandra.
– Jag kommer ihåg när jag fick mitt första barn och då hade min syster redan fått fyra. Då stod jag där med den här lilla enveckas-bebisen och skulle bada honom. Min syster kom och sa att nu sätter du ena handen här och andra under rumpan och kollar termometern. Det gjorde att jag kände mig trygg, men det är ingen smartphone i världen som kan lära mig det.
”Vi lever i en kultur där den nyblivna mamman ofta blir ensam med sin bebis, och eventuellt storasyskon. Den här ensamheten äter på många”, säger Eva Lyberg.
Ensamma mammor
Som psykolog använder sig Eva också av internet, med sitt digitala mammarum och community. Där möter hon bland annat föräldralediga mammor.
– Många är mycket ensamma med sina små och har mycket ansvar i hemmet, eftersom man ändå ses som ledig. Då blir smartphones även länken ut i vuxenvärlden, där man kan chatta med andra vuxna eller kolla på något där andra vuxna är med, men det är också beroendeframkallande och ger den där falska tryggheten.
En sak som kan påverkas under den första tiden är parrelationen och jämställdheten.
– Min erfarenhet är att väldigt många heterosexuella par faller in i gamla stereotypa könsroller, som de inte har varit i riktigt innan de fick barn. Det ger så mycket negativa konsekvenser. Det finns statistik på att kvinnor med familj blir mer utmattade överlag och får mer stressproblematik. Det bryter ner en och blir inte bara en hälsofaktor för kvinnor, utan därmed även för deras partner, relation och föräldraskap.
En del kämpar och längtar tillbaka till hur det var innan
Eva Lyberg
Psykolog
Eva säger att ingen kan veta innan, hur de kommer att vara som förälder.
– En del kämpar och längtar tillbaka till hur det var innan. För det känns så mycket tyngre och svårare än man hade trott och många som är i parrelation kämpar mycket med sin relation.
Det kan bero på de olika förväntningarna på pappor och mammor, men också på situationen i sig.
– Det är ett jättestort jobb att ta hand om barn på ett par vuxna och vissa är bara en. Man är i ett ständigt underskott och kan känna sig otillräcklig och det är inte bara för att man hade fel förväntningar, säger Eva.
”Jag var 34 när jag började utbilda mig till psykolog och har hela tiden jobbat med föräldrar med små barn. När jag själv fick barn för 21 och 24 år sedan fanns det inte sociala medier som det finns nu”, säger Eva Lyberg.
Otillräckliga mammor
Den nutida föräldragenerationen har också andra krav på sig.
– Om man i tidigare generationer tänkte lite mer att barnen klarar sig om de har rena kläder och tak över huvudet, så var man kanske mer avslappnad men inte så intonad. Föräldrar är väldigt angelägna idag att ta reda på vad barn behöver för att må bra och bli trygga. Det är det som ibland slår över, till att man inte står ut med att det inte är så bra alla gånger, säger Eva.
Hon beskriver det som en skuggsida och en ljussida.
– Många har en väldig medvetenhet om sitt föräldraskap. De är reflekterande kring det och har en väldigt stor insikt i och önskan att skapa en trygg anknytning för sitt barn. De är intresserade av att veta hur det går till och söker upp källor som visar det.
I dagens digitala värld och samtalsklimat finns det också ett annat utrymme att dela sina erfarenheter. Eva nämner exempelvis Facebookgrupper för kvinnor med förlossningskador, amningserfarenheter som diskuteras på nätforum och kändisprofiler som berättar om depressioner i samband med att de fått barn.
Många som mår dåligt eller är deprimerade eller har ångest
Eva Lyberg
Psykolog
– Ändå finns det ett sådant stigma, att de som ändå mår dåligt pimpar upp sig och lägger på ett leende. Många som mår dåligt eller är deprimerade eller har ångest under den här bebistiden kan ha väldigt mycket orostankar, säger Eva.
Vissa av dem söker sig till henne, men även till andra professionella.
– Det är kanske lättare idag att hitta mer vägledning och hjälp, säger Eva.
Hon påpekar att det finns stöd inom regionen för föräldrar och familjer, där vårdpersonal försöker fånga upp det psykiska måendet i ett tidigt skede.
– Det finns psykologer i dag som är kopplade till både barnmorskemottagning och barnhälsovården. Socialtjänsten har även grupper och program som jobbar med att hjälpa föräldrar, säger Eva.
Stöd för föräldrar och familjer:
- Familjestödsenheten erbjuder stöd och vägledning för föräldrar och deras barn och unga mellan 0 och 21 år.
- De har stödgrupper och föräldrautbildningar som riktar sig specifikt till barn som har skilda föräldrar, familjer som har det bråkigt hemma eller föräldrar som är nya i Sverige.
- Det finns även föräldragrupper för alla som har barn mellan 3 och 12 år samt för de som är tonårsföräldrar.
- På Första linjen kan barn mellan 6 och 17 år, och deras föräldrar, få rådgivning och samtalsbehandling.
Det är kanske lättare idag att hitta mer vägledning och hjälp
Eva Lyberg
Psykolog
Föräldraidentitet
Eva Lyberg har formulerat fem frågor som nyblivna mammor, och pappor, kan ställa till sig själva:
1. Vem vill du vara som förälder? Vad är en mamma eller pappa för dig?
2. Vad har du själv tyckt om med hur dina föräldrar har varit med dig och vad hade du velat ha annorlunda?
3. Vad tror du att andra människor förväntar sig av dig, som förälder?
4. Vilken bild upplever du förmedlas av vad en förälder ska vara av samhället i stort?
5. Vad förväntar du av dig själv som förälder?
Källa: Mammapsykologi
I kommande delar i den här artikelserien möter vi socionomerna som utbildar i föräldraskap och pedagogerna som undervisar i förskolan.
