Barnen med pedagogerna Desirée Pettersson och Carina Björkqvist. De berättar om utvecklingen från barndagvårdare och daghem till dagens förskolor. ”Det som var bra förr var bra förr och det som är bra nu är bra nu”, sammanfattar Carina Björkqvist.
Förskolan tar hand om de yngre barnen när föräldrarna jobbar, men är också en plats för undervisning, uppfostran och utveckling. Barnskötaren Carina Björkqvist och förskoleläraren Desirée Pettersson berättar om deras roll i barnens liv.
– Vårt huvuduppdrag är att ge barn förutsättningar till lärande. Att se varje individ där de är och att de ska få utvecklas i sin takt, säger Desirée.
– Ja, och att varje barn blir sett varje dag, tillägger Carina.
De är kollegor på förskolan Tallen i Hemse. Desirée har jobbat här sedan sin examen 2011 och Carina har erfarenhet som går tillbaka till 1990-talet.
– Då jobbade man i hemmet och jag hade kanske nio, tio barn om jag räknar in mina egna. Det fanns daghem också när jag började och på den tiden var vi 16 dagbarnvårdare på Hemse plus två daghem, berättar Carina.
Vi måste hänga med i utvecklingen, annars får vi inte några barn som utvecklas
Carina Björkqvist
Barnskötare
Dagbarnvårdarna kallades då för dagmammor och daghemmen för dagis. Flera av dem som jobbade hemifrån togs in i den kommunala verksamheten, som därefter fick en läroplan och namnet förskola.
– Vi har följt med i tidens gång till något som blir bättre och bättre och bättre. Vi måste hänga med i utvecklingen, annars får vi inte några barn som utvecklas, säger Carina.
Femåringarna Dante, Jasmine och Aaron på förskolan Tallen i Hemse. De går på avdelningen Barret och de andra avdelningarna heter Fröet, Barken och Kotten.
De senaste åren har alla förskolor på södra Gotland arbetat med känslohantering. ”Vi har pratat mycket om att många ungdomar mår dåligt och inte kan sätta ord på sina känslor. De här barnen ska kunna det och vara trygga individer som vågar stå för sina ideal”, säger Carina Björkqvist.
Jasmine lägger i en svart boll i burken. Det ska symbolisera att hon hade känt sig nervös vid en aktivitet.
En plats för lärande
I dagens förskola läggs grunderna för utbildning, med språkförståelse och enklare ämneskunskaper. Dessutom får barnen lära sig samspel i olika situationer.
– Det är ett lärande att sitta runt ett matbord, hur vi talar eller hur vi leker. Vi tränar barnen på de sociala färdigheterna, så det blir en undervisningssituation och ett lärande i allt vi gör. Vi ska erbjuda det som man inte kan få i hemmet och få träna sig i olika sociala sammanhang, säger Desirée.
Den här dagen är det samling med avdelningens femåringar. De pratar om ett uppträdande de har haft för föräldrarna dagen innan och hur det kändes. Barnen får välja bollar med olika färger, som står för olika känslor, utifrån konstterapeuten Anna Llenas bilderbok ”Färgmonstret”.
Femåriga förskolebarnet Nelly står vid känslofärgen rosa, som står för omtänksamhet.
Dante på förskolan Tallen i Hemse.
Femåriga förskolebarnet Jasmine bredvid sina kompisar i stjärngruppen.
Bildstöd för de olika känslorna och färgerna som pedagogerna använder. Gul står för glad, svart för rädd, röd för arg, blå för ledsen, grön för lugn och rosa för omtänksam.
Stina och Nelly på förskolan Tallen i Hemse.
Boken ”Färgmonstret” av Anna Llenas, som används på förskolan för att barnen ska lära sig att sätta ord på sina känslor.
– Alla förskolor är i det här känsloarbetet på något sätt. Just när vi hittade den här boken, och man fick en färg på känslan, så hände det något, säger Desirée och förklarar.
– Alla barn kan inte prata, men de kanske kan teckna eller göra färgen blå. Då kan man göra tecken och visa att jag ser att du är ledsen. Sedan kan man hjälpa dem att bli trygga och få den här glada gula känslan igen.
– Och vi ser att det börjar hända saker. Att våra barn sätter ord på sina känslor i stunden i stället för att använda knytnävar eller knuffar. Utan de kommer och berättar sin känsla, tillägger Carina.
Det är en del i förskolans arbete för samtycke och mot kränkningar.
– Just att få barn att våga prata om hur man mår. Det är så viktigt, säger Desirée.
Sätta ord på känslorna
Carina Björkqvist
En annan medvetenhet
Förutom känslor arbetar de också med rättighetsfrågor som jämställdhet, delaktighet, samtycke och egenrätt.
– De ska få känna att jag kan. Att min röst får bli hörd och jag får säga vad jag tycker och tänker. Vi har barnkonventionen som blev lag 2020 och vi i förskolan har alltid haft med den i läroplanen, säger Desirée.
Det här ingick även i hennes utbildning till förskolelärare. För Carina har det snarare skett en förändring från när hon började.
Då var det mer de vuxna som bestämde och alla blev stöpta i samma form
Carina Björkqvist
barnskötare
– Rollen var ändå att man skulle se varje barn och ge omsorg och omtanke för att få trygga barn. Det har man alltid haft med sig, dock så är det ett annat arbetstänk idag. Det är en annan medvetenhet i vår undervisning med barnen. Då var det mer de vuxna som bestämde och alla blev stöpta i samma form. Barnen skulle göra samma sak och ingen frågade om de ville det.
Carina minns de fasta terminsplaneringarna och hur personalen brukade dela ut färdigklippt julpyssel så att barnen kunde göra exakt likadana tomtar.
– Och så satte sig ett barn och bara köttade på, när jag bara la händerna bakom ryggen och såg på. Det var första gången som jag upptäckte att det är så här det ska vara. Det var stövlar på huvudet och ögon på magen, helt underbar konst blev det. Då började man fatta lite mer vad det handlade om och då var vi naturligtvis redan på gång i huset, säger Carina.
”Jag började som barndagvårdare när jag var 23 år och jobbade med det i tio år. Sedan kom jag in i förskolans värld som assistent och är nu barnskötare. Så jag har jobbat med barn hela livet”, säger Carina Björkqvist.
Förskoleläraren Desirée Pettersson trivs med sin yrkesroll. ”Det ger så mycket energi tillbaka, för att det är ett sådant fokus på att se barnen lyckas”, säger hon.
Arbetslag med pedagoger
Tillsammans med de andra förskolorna på södra Gotland är de ett stort arbetslag som uppdaterar sättet de arbetar med barnen.
– Det är det som är så häftigt, nu när man sitter i utvecklingsgrupper och nyckelgrupp och har arbetsplatsträffar tillsammans med de andra förskolorna. Här är vi nu och sedan reflekterar vi och spinner vidare på det. Vi ser barn som verkligen blommar upp och att man bygger självkänsla, säger Desirée.
Målen är gemensamma för regionens förskolor, men verksamheten är mer individanpassad.
Bradley på förskolan Tallen i Hemse. De kommunala förskolorna är indelade i geografiska områden. Förutom södra Gotland finns även Norra Gotlands och Mellersta Gotlands förskolor samt Norra Visbys, Östra Visbys, Västra Visbys, Sydöstra Visbys och Södra Visbys förskolor.
Förskolan Tallen i Hemse är en av sex förskolor på södra Gotland. Förskolan Mullvaden och Högby ligger också i Hemse och de andra finns i Havdhem, Garda och Öja.
– Vi har också viss struktur och det märker vi att barnen mår väldigt bra av. Vi har våra dagsrutiner och ett dagsschema där man har gruppaktiviteter, utelek, samlingar, och måltider, säger Desirée.
Carina berättar om rutinerna hon hade tidigare som dagbarnvårdare, när hon utgick från ett hushåll i stället för en förskola.
– Barnen var med i hemmet i ens vardag och lade in ved och lagade mat. De var med mig och handlade och in på banken. Redan då var de jätteduktiga när vi skulle gå ut. De klädde på sig och hjälpte varandra, för det var en förutsättning för att vi skulle kunna komma någonstans. Det var också en fantastisk tid men jag skulle aldrig kunna jobba med det igen. För att man var väldigt ensam, säger hon.
En fantastisk tid att jobba i
Carina Björkqvist
Barn av vår tid
Carina kan se vissa skillnader i barnens lärande jämfört med tidigare.
– I dag undervisar vi barn i hur man leker, det gjorde man inte förr. Då satte barn igång och leka med pinnar, det byggdes saker och man var olika figurer. Det var en sådan fantasi, fortsätter Carina, som numera tar initiativ till rollspel och övar turtagning.
– Vi upptäckte att barnen inte kan leka på det sättet som vi tror att de kan. Att bara starta upp någonting. Så vi fick hjälp av vår specialpedagog, Ingela Jonsson-Olofsson, och sedan började vi jobba med lekgrupper.
Numera är lek ett av deras fokusområden.
– Det har vi jobbat med på alla förskolor och fått en introduktion i att lära barn hur man till exempel leker affär eller doktor. Att nu är jag patient och du är doktor. Och hur gör vi det här och hur samtalar man, säger Desirée.
Vi måste vara med. För blir det lite tråkigt så vill de gå
Desirée Pettersson
Förskollärare
De märker även hur populärkulturen och skärmanvändningen påverkar barnens lekar, där de imiterar superhjältar, Ninjagos och Pokémons. Carina säger att det är fler växlingar mellan aktiviteter och mindre fokus.
– Barnen ledsnar väldigt snabbt och en pedagog sa att det inte går tillräckligt snabbt. I internetvärlden går det snabbt, swish, swish och vidare. Så vi har jobbat mycket med det där att vara kvar och fortsätta att upptäcka, för att sedan gå vidare.
– Och vi måste vara med. För blir det lite tråkigt så vill de gå, som att man svajpar iväg till nästa grej, tillägger Desirée.
Barnen Dante, Jasmine, Aaron, Bradley, Stina och Nelly med pedagogen Carina Björkqvist, på förskolan Tallen i Hemse.
Förskolan och framtiden
I förskolan ska barnen förberedas för det samhälle som de växer upp i, där teknologin ingår.
– Internetvärlden har förändrat vår tid och det är den utvecklingen det är i samhället. Sedan om det är bättre eller sämre är svårt att säga, säger Carina.
Det finns alltid ett syfte
Desirée Pettersson
Förskollärare
Pedagogerna använder själva skärmar och internet som digitala verktyg. Skolverket har fått i uppdrag att minska skärmtiden för förskolebarn, men i den nuvarande läroplanen är dessa verktyg ett krav.
– Vi plockar in det digitala i förskolan, men vi är medvetna om varför vi gör det och det finns alltid ett syfte, säger Desirée.
Förskolan är även en ingång till skolvärlden och så småningom till yrkeslivet.
– Jag tror att vi förbereder dem för framtiden på ett annat sätt, med en annan medvetenhet än vi hade förr. För vi vet att framtiden är ganska tuff. Då vill vi ge dem så mycket vi kan och stoppa dem fulla med bra saker för att ge dem grundbyggstenarna att stå på, säger Carina.
Jag tror att vi förbereder dem för framtiden
Carina Björkqvist
Förskolans policy
Vi ser individen, inte könet. Alla ska få samma möjligheter.
Vi säger barnen, kompis eller tilltalar med namn. Gäller både barn och vuxna.
Vi utbildar barnen i samtycke och sätter ord på barnens känslor och övar för att de ska våga uttrycka sina känslor vidare.
Vi talar med och inte om varandra.
Vi bekräftar barnen i vem de är, vad de gör och hur de känner och fokuserar inte på att bedöma deras prestation eller utseende.
Vi värderar och dömer inte barnens berättelser utan lyssnar nyfiket och ställer följdfrågor.
Källa: Södra Gotlands förskolors arbetsplatspolicy, kring normkreativitet och jämställdhet
I tidigare delar i den här artikelserien har vi intervjuat opinionsbildaren som skriver om familjeliv, psykologen som stöttar nyblivna mammor och socionomerna som utbildar i föräldraskap.
