Jag skrev om det när det var aktuellt 2019 då fyra lekplatser på landet och två lekplatser i Visby stängdes. Det var ett svek som bland annat barnen i Slite drabbades av då regionen frångick sitt eget reglemente och stängde två lekplatser utan att ha någon ny som ersättning.
Jag skrev om den långa, och farliga väg som många av Slitebarnen var tvungna att ta för att komma till en kommunal lekplats. Vägar som efter nedläggningen blivit än farligare då tunga stentransporter börjat gå till Heidelberg Materials.
Då skylldes det på besparingar och att de två lekplatserna var så hårt nedslitna att de var farliga för barnen. Det fanns inga pengar till upprustning och absolut inga till nya lekplatser. Nej nedläggning var det enda som gick trots att det var helt emot den då beslutade policyn. Jag håller med om att barns säkerhet inte är något man ska riskera, men policyn var tydlig med att det skulle finnas en ny innan de gamla lades ner. Än i dag lyser nya lekplatser med sin frånvaro, även om man kan se en ljusning, för nu verkar det finnas pengar till lekplatser. Lekplatserna i Tallunden och i Haverlunden har rustats upp och nu står lekplatsen vid kullen på Bingeby på tur.
Men barnen i Slite får nog vänta förgäves. För i den nya policyn kan vi läsa att ”Region Gotland har inte förutsättningar att anlägga flera lekplatser i serviceorterna utanför Visby. Det medför att avståndet till närmaste lekplats kan överstiga 500 meter, samt att en barriär (till exempel en trafikerad gata) kan finnas mellan bostaden och lekplatsen.”
Barn i Slite kan alltså även fortsättningsvis få gå över 2,5 kilometer och trängas med tunga stentransporter för att kunna ta sig till en lekplats. Jag förstår om många barn tvingas att avstå från att använda kommunens enda lekplats i Slite.
Men vad går då Slitebarnen och deras föräldrar miste om?
Enligt regionens "Riktlinjer för lekplatser och utegym" (vars första mening lyder ”Enligt FN:s barnkonvention artikel 311 har barn rätt till lek, vila och fritid”) är det mycket som barn, ungdomar och vuxna i Slite inte har möjlighet att ta del av.
I riktlinjerna kan vi läsa att ”möjlighet till lek och fysisk aktivitet är viktigt för alla barns utveckling”.
Vi får också veta att ”lekplatser fungerar som mötes- och samlingsplatser. Roliga och trivsamma lekmiljöer gör att människor uppmuntras till att stanna en längre stund på platsen och på så vis gynnas lekplatsens värde som mötesplats för både barn, ungdomar och vuxna. Bra lekmiljöer verkar för en god folkhälsa.”
I Slite verkar regionen inte verka för någon god folkhälsa. I alla fall inte genom att bygga lekplatser dit barnen kan ta sig på ett säkert sätt.
Då ser det helt annorlunda ut i Visby där den ena lekplatsen efter den andra byggs om på fantasifulla sätt. Där kommer lekplatserna med stor sannolikhet ”fungerar som mötes- och samlingsplatser”. I Visby ger regionen barnen ”möjligheter till lek och fysiska aktiviteter” vilket är viktigt för alla barns utveckling. Och jag missunnar inte barn, ungdomar eller föräldrar i Visby de här möjligheterna till lek och samvaro. Inte alls.
Men i Slite får barnen och deras föräldrar vänta förgäves på lekplatser som ligger på ett lagom avstånd från bostaden och kan nås utan att hårt trafikerade vägar måste korsas.