Det är nu en herrans massa år sedan en kompis berättade om mötet med kommunens bygglovsavdelning. Kompisen skulle bygga ett garage till sitt hus och ville försäkra sig om att allt gick rätt till. Nu visade det sig att det inte var något problem då fastigheten låg utanför planlagt område, men tjänstepersonen skulle ändå kollad upp det hela på deras kartor, för säkerhetsskull.
Tjänstepersonen återkom med lite frågande min och undrade varför min kompis skulle bygga ett garage där då det inte fanns något bostadshus på fastigheten. När kompisen upplyste tjänstepersonen om att huset som bevisligen fanns på tomten var närmare 100 år gammalt blev det en pinsam tystnad.
Nu var det på grund av att fastigheten låg utanför planlagt område inget problem att bygga garaget, men vi får med jämna mellanrum höra om motsatsen i planlagda områden.
2021 uppdagades att detaljplanen i Ljugarn inte var som den borde. Något jag kommenterade i en ledare den 22 april 2021. Den relativt nya detaljplanen gällde av någon märklig anledning inte hela området som borde ha täckts. På en del av planen fanns ett ”hål” där en äldre detaljplan rådde. Och planerna passade inte ihop med verkligheten. Något ingen varit medveten om, men som upptäckts under regionens arbete med att digitalisera alla gamla detaljplaner. Det som upptäcktes var att ett flertal fastigheter blivit bebyggd utifrån den nyare planen och att den väg som gick genom området var felritad på den äldre detaljplanen vilket i sig ställde till det ännu mer. Några av husen var, enligt den äldre planen, byggda tvärs över vägen. En väg som i verkligheten fungerade väl för både trafikanter och husägare.
Miljö- och byggnämnden valde att se mellan fingrarna och gå på verkligheten, samtidigt som de drog igång en process för att rätta till felen i detaljplanerna.
I en artikel i GT, får vi höra om fler märkliga följder av gamla detaljplaner. Bland annat beskriver Dan Kolmodin, vd på Arriba, problem med bygglov då detaljplaner är så gammal att öns järnvägar finns kvar. Detaljplanen kräver då att det tas hänsyn till de buller som järnvägen för med sig. Klokt när järnvägen ännu var i bruk men ett bisarrt problem i dag eftersom bullret inte hörts på över 60 år, då det sista tåget på öns landsbygd gick 1960. I Visby fanns ett spår som användes för transporter inom Visby och ner till Visby hamn kvar fram till 1963, vilket inte känns som i går. Men i flera detaljplaner finns järnvägarna kvar och innebär problem för de som vill ha bygglov.
I dagens GT berättar Eva Ahlin (C), ordförande för miljö- och byggnämnden att politikerna i nämnden vid flera tillfällen valt att gå emot detaljplanen och anpassat sina beslut till verkligheten. Det har då skett i samråd med bland annat grannar. Men vid andra tillfällen där även grannar varit emot det som tänkt byggas har man varit tvingade att följa detaljplanen då en överklagan med mycket stor sannolikhet hade gått igenom.
Här finns det ett jobb att göra för regionen. Inte nog med att det behövs helt nya detaljplaner för att öns bostadsbrist ska kunna avhjälpas, det finns också ett uppenbart behov av att förnya gamla detaljplaner.
Här kan den digitalisering som regionen genomför, den som ställde till det i Ljugarn, vara till stor hjälp. Men fram till dess att de problem som gamla detaljplaner ställer till med är lösta måste de bisarra följder de får kunna kringgås. Också i lagens mening.