Johan tvingades avliva 1 600 höns – så gick det sen

I juli var alla värphöns hos lantbrukaren Johan Bolin avlivade och bortforslade, på grund av fågelinfluensan. Ett halvår senare är gården sanerad, en ny besättning på plats och äggen börjar värpas.

Johan Bolin tar av sig gårdskängorna och går över tröskeln för att ta på sig träskorna på andra sidan. I nästa rum finns ytterligare en tröskel där han har kläder och skor som bara används i hönshuset.

Johan Bolin tar av sig gårdskängorna och går över tröskeln för att ta på sig träskorna på andra sidan. I nästa rum finns ytterligare en tröskel där han har kläder och skor som bara används i hönshuset.

Foto: Hanna Mi Jakobson

Eskelhem2024-01-04 20:00

Juli

När Johan Bolin gick ut i hönshuset i Eskelhem på morgonen 25 juni var det inte som vanligt.

– Hönsen började dö och några skickades till obduktion, säger Johan Bolin.

Där konstaterades fågelinfluensan H5N1.

– Sedan blev det avlivning dagen efter provsvaret, fortsätter Johan Bolin.

undefined
När GA besökte Johan Bolins gård i somras, kördes säckar med avlivade höns i skottkärra till den vita kylcontainern. De desinficerades, liksom de ägg som fanns kvar. Nära fem ton skulle sedan fraktas till fastlandet med färjan för destruktion.

1 600 höns avlivades och 8 000 ägg förstördes. Allt biologiskt material desinficerades och lades i gula plastpåsar för att fraktas till fastlandet. Vid månadsskiftet var hönshuset och äggbutiken tomma. Hela gården var avspärrad med en skyddszon runt om.

– Därefter har det varit helt nedrivet, sanerat och uppmonterat igen i hönsgården, berättar Johan Bolin.

Sedan utbrottet har han haft fullt upp med allt extraarbete.

– Samtidigt har man resten av gården att sköta. Det här är ändå en liten del av gårdens verksamhet, säger Johan Bolin, som förutom värphönsen och äggproduktionen har mjölkkor och växtodlingar.

– Vi har hållit på hela sommaren och kört balar till korna runt hela avspärrningen när det har varit avstängt, säger han och fortsätter efter en stund.

– Det är inget roligt. Det tar tid och kostar pengar.

Delar av utrustningen i hönsgården fick slängas, som sittpinnar, värpmattor och äggband. Johan Bolin räknade efter om han verkligen skulle ha råd att fortsätta med en ny besättning.

– Det berodde på hur mycket utrustning som kunde saneras, skulle det bli mer som skulle kasseras hade det inte gått att starta upp igen, eller det hade inte varit ekonomisk försvarbart.

undefined
Johan Bolin utanför ladugårdslängan med hönshuset, där det återigen finns 1 600 höns. ”Det är skönt att det är igång igen”, säger han, som kommer att bygga en ny gårdsbutik för äggförsäljningen.

Smittan spreds inte vidare och Johan Bolin är inte orolig över att den kan komma tillbaka.

– Nej. Den informationen jag fick tidigt var att fågelinfluensan är smittsam, men relativt lätt att sanera. Sedan kan det komma tillbaka, lika lätt som det gjorde första gången, men det är inte större risk för att den har varit här en gång, säger han.

I somras rapporterades det om en ökad dödlighet bland fåglar från flera delar av landet, bland annat från de gotländska kusterna. Sedan larmet från gården i Eskelhem, har inga fler utbrott av fågelinfluensa hos tama fåglar konstaterats.

– Vi har aldrig lyckats reda ut vad smittkällan var. Att det är vilda fåglar är rätt säkert, men inte hur det kom in i huset, säger Johan Bolin som påpekar att han hade fullt godkända rutiner.

– Men det är klart att man tänker vad man kan gör a extra, med handsprit och kläderna man har i hönshuset.

undefined
Johan Bolin tar av sig gårdskängorna och går över tröskeln för att ta på sig träskorna på andra sidan. I nästa rum finns ytterligare en tröskel där han har kläder och skor som bara används i hönshuset.

Sedan november har han återigen en besättning med 1 600 värphöns

– Då började det väl bli mer som vanligt, säger Johan Bolin. 

undefined
”Det har kommit några små ägg. I februari ska det väl vara full produktion igen”, säger Johan Bolin.
Biosäkerhetsrutiner

Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, uppmanar alla som arbetar med fjäderfä att upprätthålla goda biosäkerhetsrutiner på anläggningarna och att gå igenom rutinerna inför och under vintern. Smittspridning kan ske genom direktkontakt med vilda fåglar om fåglarna tar sig in i byggnader eller i rasthagar. Det kan också smittas indirekt, till exempel genom kontakt med förorenat foder, vatten, strö, utrustning, skadedjur eller kläder och skor. Det är lätt att få smitta på sig själv eller utrustning om man kommer i kontakt med förorenad miljö såsom mark eller stående vatten. Det är viktigt att djurägare skyndsamt tar kontakt med veterinär vid symtom eller avvikelser.

Källa: SVA, Statens veterinärmedicinska anstalt

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!