Som vi tidigare berättat byggdes det 1 736 småhus 2010– 2020. Merparten av dem var fritidshus, vilket bidrar till att endast 30 procent av de nya husen har någon folkbokförd.
– Jag ser gärna att fler bosätter sig på Gotland. Men plan- och bygglagen styr inte över var folk ska bo, utan var de får lov att bygga, säger miljö- och byggnämndens ordförande Andreas Unger (M).
Han tillägger snabbt att även de deltidsboende tillför Gotland mycket. Underhåll av fritidshus håller många byggföretag igång, och många livsmedelsaffärer på landsbygden lever tack vare omsättningen sommartid.
Men, så många tomma hus när ön har bostadsbrist, är det inte ett problem?
– Bostadsbristen känns lite hopplös. Vi måste ha en mix av småhus, hyresrätter och bostadsrätter för att få igång flyttkedjor, säger Andras Unger.
Kartläggningen visade att endast ett fåtal småhus byggts i och omkring serviceorterna, som Region Gotland vill satsa på för att jämna ut balansen mellan Visby och landsbygden.
– Arbetet med att få fram byggbar mark kring serviceorterna har varit eftersatt. Det måste vi bli bättre på. Nu arbetar vi för fullt med den nya översiktsplanen för Gotland. När den är klar vet vi bättre var vi kan bygga, säger Anderas Unger.
Karl-Allan Nordblom (MP) var ordförande under fyra av de år som undersökningen omfattar, då 667 småhus byggdes i områden som miljöbalken ger ett särskilt skydd. Han säger att miljö-och byggnämnden måste följa det regelverk som finns, men att det går att vara mer restriktiv ändå.
– Säger man nej på oklara grunder så gör nämnden fel, men lagen har en del "mjuka värden" som går att töja på, och då kan man i vissa fall vara mer restriktiv. Vid vårt senaste arbetsutskott reserverade jag mot alla ärenden om lov för fritidshus som var uppe, säger han.
Karl-Allan Nordblom tycker det är bra att politikerna fått en genomgång av tio års byggande av småhus.
– Nämnden ser ju bara en bråkdel av ärendena. Om det inte är något särskilt så ges de flesta bygglov på delegation. Så det är jättebra att vi har fått byggloven redovisade.
Att två tredjedelar av alla småhus som byggts är fritidshus förvånar inte honom.
– Nej. Det är så det ser ut, och nämnden har ett uppdrag att se positivt på att det byggs.
Flera kommuner i landet har noterat att många under pandemin bosatte sig permanent i sina fritidshus. Eftersom Gotlands folkmängd ökat med cirka 1 400 personer de senaste tre åren tror bland annat länsstyrelsen att ön haft samma utveckling.
Att fritidshus blir permanentboende kan dock försvåra samhällsplaneringen.
– Det ställs andra krav på fritidshus när det gäller till exempel tillgänglighet. Om ett område som planerats för fritidshus får många som bor permanent så ställs det kanske krav på närhet till service som skola och omsorg, säger Karl-Allan Nordblom.
Att två tredjedelar av de småhus som byggdes 2010– 2020 var fritidshus har även länsstyrelsen noterat. Fritidshusen utgör nu 40 procent av alla småhus på ön, och i den senaste bostadsmarknadsanalysen vill länsstyrelsen att Boverket ser över vilken roll fritidsboenden kan ha för öns bostadsförsörjning.
Önskan om en översyn av småhusen har regeringen uppmärksammat. Nyligen fick Boverket i uppdrag att redovisa hur stor andel av småhusen som saknar folkbokförda, och var husen finns i landet. Regeringen vill även ha en redovisning av hur byggandet varit de senaste decenniet, och vilken typ av småhus som uppförts. Underlaget ska, hoppas regeringen, ge förutsättningar för ett ökat småhusbyggande.