Försörjningskravet, för personer från länder utanför EU och EES-området som vill ha svenskt arbetstillstånd, gick från 13 000 till 27 360 kronor i månaden.
Socialförvaltningen inom Region Gotland, som ansvarar för bland annat socialtjänst och äldreomsorg, sade redan i höstas att detta skulle skapa problem. Nu vet man mer om omfattningen:
– Vi har elva personer som ansökte om nytt arbetstillstånd före första november, så de utreds mot de gamla kraven. Sedan är det just nu fyra personer som ska prövas mot de nya reglerna, berättar HR-chefen Roger Nilsson.
Förvaltningen har dock ytterligare 34 personer med arbetstillstånd som löper ut under de närmaste fem åren.
Hur många av dessa som ligger "i farozonen" kan Roger Nilsson inte svara på. Men utmaningen ter sig omfattande:
– 27 360 är en hög lön, då många av individerna är nya på arbetsmarknaden. Om nivån dessutom höjs ytterligare, vilket det finns förslag kring, blir det en oerhört svår situation. Arbetsmarknaden har redan svårt att kompetensförsörja Sverige och det finns fler branscher som är drabbade. Jag har pratat med besöksnäringen, till exempel, som också är väldigt orolig.
Roger Nilsson berättar att Sveriges kommuner och regioner, SKR, har gått ihop med andra arbetsgivarorganisationer för att beskriva problemen för regeringen.
Att bara höja de berörda lönerna, rakt av, rimmar inte med den svenska lönemodellen.
– Löneavtalen bygger på objektiva kriterier och härkomst är inte ett av dessa. Vi kan alltså inte höja vissa löner med hänvisning till de nya kraven, för då bryter vi mot det som är fackligt överenskommet, förklarar Roger Nilsson.
Han kan inte säga något säkert – det är Migrationsverket som utreder, inte Region Gotland – men det förefaller troligt att förvaltningen kommer mista arbetskraft framöver.
– Vi försöker möta det med att bemanna upp så att vi har en stabil grund. Men den här arbetsmarknaden var redan tuff och nu har den blivit ännu tuffare.
Tjänstemannen vill inte kommentera själva politiken, det är inte hans roll.
Men Gotlands moderata riksdagsledamot, Jesper Skalberg Karlsson, försvarar detta sätt att försöka begränsa arbetskraftsinvandringen:
– Enligt regeringens uppfattning bör behovet av arbetskraft i första hand fyllas av arbetskraft i Sverige. För att de cirka 400 000 som är arbetslösa i Sverige ska kunna ta jobb inom bristyrken görs stora satsningar på yrkesvux och yrkeshögskolan, säger han.