DG hamnade på ”Svarta listan” – vd:n förklarar varför

2 184 kronor. Så mycket ålades Destination Gotland att betala i förseningsersättning till en passagerare. Men bolaget vägrar – och har nu hamnat på Råd och röns ”Svarta lista”.

Destination Gotlands vd Marcus Risberg ger sin syn på att bolaget har hamnat på ”Svarta listan”.

Destination Gotlands vd Marcus Risberg ger sin syn på att bolaget har hamnat på ”Svarta listan”.

Foto: Montage (Emil Lundberg/Vega Cecilia)

Gotland2024-02-21 06:15

– Vi har hela tiden varit medvetna om att vi skulle hamna på listan. Och det har skett motvilligt, säger Destination Gotlands vd Marcus Risberg.

Han syftar på tidningen Råd och röns årligen återkommande ”Svarta lista”. I den kartläggs samtliga svenska företag som inte har följt beslut som fattats i Allmänna reklamationsnämnden (Arn). Ofta gäller det konsumenter som – trots att Arn ger dem rätt – inte har fått ersättning för skadade varor eller uteblivna tjänster som de har betalat för.

Och nu har alltså Destination Gotland tagit plats på listan. Orsaken kan spåras tillbaka till ett sjödrama som utspelade sig sensommaren 2022.

Det var vid lunchtid den 25 augusti som passagerarfartyget Stena Scandica befann sig strax söder om Gotska Sandön, med kurs mot den lettiska hamnstaden Ventspils. Då började det brinna i en kylcontainer på bildäck. Branden ledde till att styrsystemet slogs ut och fartyget – med cirka 300 personer ombord – började driva.

undefined
Bild från sjödramat. Stena Scandicas passagerare i flytvästar på översta däck. Fotografiet togs från Sjöfartsverkets räddningshelikopter.

När Stena Scandica skickade ut nödanrop var Destination Gotlands färja M/S Visby på väg från Nynäshamn till Visby. M/S Visbys kapten Johan Asp la då om kursen för att undsätta det strömlösa fartyget. I flera timmar låg sedan den gotländska färjan och fungerade som vindskydd åt Stena Scandica.

Ett 30-tal personer ombord hann dessutom evakueras till M/S Visby innan styrsystemet strax efter klockan 20 började fungera igen. När Destination Gotlands färja då till sist kunde fortsätta mot Visby hade ankomsten försenats med nästan nio timmar – och dessutom uppstod flera följdförseningar.

LÄS MER: Rädddningspersonalen om sjödramat: ”Vi hade tur den dagen”

Efter att Destination Gotland nekade ersättning för en sådan försening valde en kvinnlig resenär att anmäla Destination Gotland till Arn – vilket Helagotland tidigare har rapporterat om. Arn beslutade då att bolaget inte behövde betala ersättning för förseningen i sig. Orsaken var att M/S Visbys kapten enligt lag var skyldig att bistå Stena Scandica och att förseningen därför inte kunde undvikas.

undefined
Ett 30-tal personer hann evakueras från Stena Scandica innan fartyget fick igång sitt styrsystem igen.

Däremot slog myndigheten fast att Destination Gotland skulle betala kvinnan 2 184 kronor i ersättning för mat och boende under den extra natt hon hade behövt spendera i Visby. Beslutet togs i maj 2023. Men under de nio månader som har gått sedan dess har bolaget vägrat betala, vilket gjort att man alltså har hamnat på ”Svarta listan”.

LÄS MER: Han belönas efter räddningsinsatsen • ”Ett lysande exempel”

Varför? När Marcus Risberg får frågan vill han först påtala att Destination Gotland vanligtvis ”hellre friar än fäller” när det gäller resenärer som begär ersättning.

– Vid de fåtal andra tillfällen som vi har haft ärenden hos Arn har vi alltid följt deras beslut. Men det här är en principfråga, säger han.

undefined
Marcus Risberg är vd på Destination Gotland.

Marcus Risberg framhåller att ett rederi alltid är skyldigt att bistå vid sjönöd. Men enligt honom kan samtidigt en försening orsakad av en räddningsinsats leda till att bolaget behöver ta större ansvar för hotellnätter och mat, jämfört med om orsaken är exempelvis vädret. 

En lagstiftning som han tycker är motstridig. Och branschorganisationen Svensk sjöfart driver i nuläget frågan på både departements- och EU-nivå, berättar han.

– Det var inte ett lättvindigt beslut att inte betala ersättningen. Men hade vi följt Arn:s beslut hade det i längden kunnat leda till ytterligare konsekvenser, säger Marcus Risberg och fortsätter:

– Om vi skulle betala i det här fallet öppnas dammluckorna. Då tar man som redare på sig höga kostnader när man hjälper någon i sjönöd. Och det kan ju knappast vara lagstiftarens tanke.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!