Wisbygymnasiets chef, Peter Lerman.
Av de elever som började gymnasiets nationella program i Sverige 2020 tog åtta av tio (79,7 procent) examen i våras. Det visar ny statistik från Skolverket. Resultatet har stadigt förbättrats i riket över tid.
På Gotland ser det däremot inte lika bra ut. Av alla på nationella program klarade sju av tio (70 procent) examen inom tre år i våras, en kraftig nedgång från 2019 då 78,1 procent av eleverna klarade det. I Wisbygymnasiet är siffran 71,7 procent i år, vilket är skolans sämsta resultat sedan 2014.
– Det kan bero på flera saker. Men vi ser på belastningen i elevhälsan – och på hur många åtgärdsprogram vi skriver – att den psykiska ohälsan bland eleverna ökar. Frånvarobilden ser annorlunda ut också, vilket påverkar resultatet i skolan, säger Peter Lerman, gymnasiechef på Wisbygymnasiet.
Gör ni något särskilt för att hjälpa de eleverna?
– Vi gör ganska mycket. Men som exempel så ser vi ett samband mellan ohälsan och brist på rörelse. För att försöka stimulera till ökad rörelse har vi ett treårigt projekt som heter "Hållbar hälsa". Alla ska kunna få del av det här projektet, men vi har särskilt fokus på eleverna som rör sig minst.
En ökad psykisk ohälsa har märkts av även på det privata Gutegymnasiet. I våras var det hälften (51,3 procent) av eleverna där som gick ut med examen efter tre år.
En del av resultatet kan förklaras med att den specifika kullen hade många avhopp, tror rektor Therese Ljungman. Det märks extra tydligt eftersom det är en liten skola, i våras gick 53 elever ut. Men det är fortfarande långt under vad hon hoppas på.
– Alla skolor jobbar ju mot att hundra procent av eleverna tar examen. Men om vi kan ge en utbildning som rustar eleverna för ett yrkesliv eller vidare studier utifrån deras nivå så är det fantastiskt. Att vi har hundra procent nöjda elever är absolut viktigast, säger Therese Ljungman och exemplifierar:
– Om jag vet att jag vill bli kock så kanske jag inte lägger lika mycket fokus på svenska och engelska som på restaurangämnena.
Therese Ljungman vill helst att hundra procent av eleverna tar en examen. Men påpekar samtidigt att de är mer fokuserade på elevernas behov än att uppfylla något statistikmål.
I den ovan redovisade statistiken räknas inte eleverna som börjar gymnasiet på introduktionsprogrammet in. Det är de som behöver läsa upp grundskolan innan de kan börja på ett gymnasieprogram.
Den gruppen har ökat kraftigt, vittnar både Therese Ljungman och Peter Lerman om.
– På Wisbygymnasiet ökade den gruppen med 62 procent förra året. Det är ungefär 130 elever och alltså en jättestor del av årskurs ett, säger Peter Lerman.
För att fler elever ska ta examen är det viktigt att sätta in stöd tidigt, alltså redan i grundskolan och förskolan, anser Rolf Öström (M), ordförande i gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden.
– Om man har en bra skolgång så blir man också tryggare i livet i övrigt och då blir inte gymnasiet den där jättepuckeln, säger han.
Det är en av nycklarna, som han ser det, för att nå det nyligen klubbade målet att öka andelen som tar gymnasieexamen med 5 procentenheter fram till 2027.
Det målet utgår ifrån hur många som lyckas ta studenten på fyra år och räknar in samtliga elever, inklusive introduktionsprogrammet. I våras var det 68,2 av eleverna som klarade examen inom fyra år.