"Vi har gått på bred front med allt vi lyckats komma på själva samt tips vi fått in från allmänheten, och man kan säga att vi hittat väldigt många saker som det inte är, säger VA-ingenjör Karin Åkerlund om utredningen kring höstens utbrott av clostridium.
Den 9 november förra året gick larmet ut om att bakterien clostridium perfringens tagit sig in i det kommunala ledningsnät som bland annat förser Visby, Väskinde, Själsö och Brissund med vatten. Det fick som följd att regionen under flera veckors tid rekommenderade invånarna att koka sitt dricksvatten.
Sedan utbrottet har regionen genomfört ett omfattande utredningsarbete för att försöka ta reda på vad som orsakade att bakterien tog sig in i det kommunala vattennätet. Ganska snabbt kunde man konstatera att det kontaminerade vattnet kom från grundvattentäkten vid Langs hage, men trots att man genomfört en rad undersökningar har man ännu inte kunnat hitta en bakomliggande orsak till höstens utbrott.
– Vi har gått på bred front med allt vi lyckats komma på själva samt tips vi fått in från allmänheten, och man kan säga att vi hittat väldigt många saker som det inte är, säger Karin Åkerlund, VA-ingenjör på Region Gotland.
I dagsläget lutar man åt att det var "naturlig variation" som gjorde att bakterien kom in i ledningsnätet, och en teori är att det bland annat kan ha att göra med att det under oktober kom ovanligt mycket nederbörd. Statistik har också kunnat visa att det var ovanligt höga grundvattennivåer under november månad.
– Av alla mänskliga aktiviteter som vi tittat på så har vi inte hittat något, så det är sannolikt någon slags grundvatten som har förorenats. Detta kan ha skett genom att det var höga vattenflöden och nya förändrade vattenflöden vid den här perioden.
Det finns dock fortfarande ett sista spår i jakten på källan bakom clostridium-utbrottet. Under utredningens gång hittade man nämligen ett dagvattendike som man fattade misstankar mot.
– Det såg grumligt och geggigt ut, och när vi tog vattenprover på det så var det mycket e-koli, clostridium och andra fekala bakterier i vattnet. Det är inte normalt att ha de här bakterierna i dagvattnet, så det gav oss en heads up att vi borde undersöka det vidare, säger Karin Åkerlund.
"Det såg grumligt och geggigt ut, och när vi tog vattenprover på det så var det mycket e-koli, clostridium och andra fekala bakterier i vattnet", säger VA-ingenjör Karin Åkerlund om vattnet i dagvattendiket.
Dagvattendiket ligger i anslutning till kolonilotterna längs med Pilhagsvägen, i närheten av gamla Medvalls kiosk, vilket inte ligger speciellt långt ifrån Langs hage. Region Gotlands teori är att spillvatten på något sätt tagit sig in i dagvattensystemet, och för att reda ut detta började man följa ledningarna uppströms.
– Vi började med att visuellt öppna dagvattenbrunnar för att titta ner och lukta. Vi har även tagit en del vattenprover på strategiska platser för att kunna utesluta var det inte kommer ifrån. Utifrån det har vi arbetat oss uppåt och smalnat av området.
Därefter har man gått in i fastigheter i det aktuella området och färgat toalettvattnet.
– När vi spolat toaletterna har vi gått ut och lyft på locket till dag- och spillvatten för att se var färgerna hamnar. Än så länge har färgerna bara hamnat i spillvattnet, vilket betyder att det är rättkopplat i alla bostäder där vi varit och kollat.
Det dagvattendike som regionen nu undersöker ligger vid kolonilotterna vid Pilhagsvägen.
Utredningen kring dagvattendiket pågår fortfarande, men Karin Åkerlund säger att det är något av ett långskott.
– Eftersom diket ligger nedströms från grundvattentäkten så tror vi inte att dikets vatten kommer till täkten. Men eftersom det är där och i någorlunda närhet vill vi fortsätta utreda det.
Vad har ni för förhoppningar i nuläget att hitta orsaken till höstens utbrott?
– Inte så stora, utan det lutar som sagt åt att det är naturliga variationer som ligger bakom det här.
Hur stort problem är det om ni inte hittar källan?
– Jag har tittat på olika utbrott i Sverige, och det är ganska vanligt att man inte hittar någon källa. Man har tur om man lyckas hitta ett läckande avloppsrör eller liknande. Så det viktigaste är att ta höjd, för det kan hända igen och då måste vi ha reningsprocesser som klarar av att rena vattnet.
"Det är många som jobbar febrilt för att få dem i drift så snart som möjligt, och planen är produktionen ska vara igång i maj, säger" Jonas Carlsson, processledare för projekt Visby framtida dricksvattenförsörjning, om de mobila reningsverk som ska rena vattnet i Langs hage.
Grundvattentäkten Langs hage har hållits stängd sedan det stor klart att det kontaminerade vattnet kom därifrån. Täkten behövs dock i sommar när Gotlands befolkning ökar kraftigt, och därför har regionen köpt in två portabla tillfälliga reningsverk. Dessa kommer i containerform och finns redan på plats vid täkten.
– Det är många som jobbar febrilt för att få dem i drift så snart som möjligt, och planen är produktionen ska vara igång i maj, säger Jonas Carlsson, processledare för projekt Visby framtida dricksvattenförsörjning.
De tillfälliga vattenreningsverken är nödvändiga för att kunna använda grundvattentäkten vid Langs hage. Och i sommar behövs täkten då Gotlands befolkning ökar kraftigt.
Jonas Carlsson framför en bild av ett av de mobila vattenreningsverk som ska rena vattnet från grundvattentäkten vid Langs hage.