BIGBAND&JAG
I 50 år har storbandet drillat och stompat och brassat och solat för alla som velat höra. Repertoaren har varit bred och massiv, från Glenn Miller till den mest moderna konstmusiken.
Nyligen firade de ”mitt i livet” i samband med en konsert på Wisby Strand dit gästsolisterna Viktoria Tolstoy och Nils Landgren bjudits in.
Det blev närmast fullsatt, varm och närvarande stämning i lokalen; kostymer, applåder, skratt och spelande ljuskäglor.
Det är Magnus Fahlén som sedan sent 90-tal är producent för storbandet, vilket innebär att han tar kontakt med och bjuder in gäster från när och fjärran.
Genom åren har en strid ström av landets främsta solister framträtt med Gotland Big Band: Roger Pontare, Rebecka Törnqvist, Svante Thuresson, LaGaylia Frazier och Anne-Lie Rydé för att nämna några.
Att få hit jazzgiganten James Morrison från Australien var också en ståtlig fjäder i bigband-hatten.
Före Fahléns tid var ikoner som Monica Zetterlund, Sonya Hedenbratt, Putte Wickman och Arne Domnerus på besök.
För egen del hade Magnus Fahlén tänkt bli ingenjör men istället sitter han i orkestern med euphonium och ventilbasun.
Det första musikaliska fröet såddes i honom när en ensemble från Gotlandsmusiken, eller Regionmusiken som det hette då, kom på besök i Humlegårdsskolan där han gick under sina lågstadieår.
– Så småningom började jag spela trumpet för Olle Malmqvist, som tidigare suttit som trumpetare i orkestern, minns han.
Istället för ingenjörsutbildning blev det Ingesunds folkhögskola i Arvika och sedan vidare musikaliska studier innan han 1993 anställdes på Gotlandsmusiken som euphonist.
Han minns också hur farsan drog med honom på en konsert i Säveaulan med Ernie Englund, trumpetaren som blev allra mest känd för sin instrumentala tolkning av ”Gotländsk sommarnatt”.
Det var en stor stund, en känsla som grep honom och i någon mening griper honom än.
Melodin till den komponerades 1934 av riksspelmannen Svante Pettersson från Lärbro och orden skrevs av Arthur Nilsson från Lau; ”Stilla faller sommarskymning kring en gammal gammal gård, som av dagens slit och oro somnar in i nattens vård”.
Englund föddes i Chicago 1928 och kom med tiden att flytta till Gotland där han blev förstetrumpetare i storbandet. Han avled boende i Hamra av en hjärnblödning på årets mörkaste dag, den 21 december 2001.
Hans ande svävar dock fortfarande i Gotlandsmusikens lokaler i Vibble ty hans trumpet, en Besson Meha från 1948, finns i Magnus Appelholm-Bergbohms ägo, Magnus som är en av Gotland Big Bands trumpeter.
Vi lämnar Magnus Fahlén för en stund i den här texten, vi kommer tillbaka till honom, men först tittar vi in under förberedelserna inför jubileumskonserten på Wisby Strand.
Sexton personer tar där plats på scenen under den här fredagseftermiddagen för repetitioner inför kvällen.
Gotlandsmusiken har 14 anställda musiker, nio av dem spelar i Gotland Big Band parallellt med andra konstellationer som Jazztrion och Brass-sextetten. Dessa är förutom redan nämnda också Marcus Grufstedt, Josef Karnebäck, Oskar Lindström, Lars Linna, Anna Hederstedt, Hjalmar Ljungberg och Mats Hoffman.
Resten måste tillfälligt kompletteras med gotländska och fastländska frilansare för att få ett fulltaligt storband till de fem, sex konserter som årligen görs, bland annat samtliga saxofonister sedan saxsektionen lades ner av ekonomiska skäl.
Även Gotlandsmusiken har bevars genom åren tvingats banta sin personal.
Kompletterandet inför konserter är dock inte enbart av ondo.
– Det gör att man kan skräddarsy bandet med musiker som passar för varje unik produktion, säger Magnus Fahlén.
Under jubileumskonserten på Wisby Strand var alltså Viktoria Tolstoy och Nils Landgren inbjudna gäster. Dessa skickar i förväg den repertoar de avser att framföra och orkestermedlemmarna har då möjlighet att var och en på sitt håll studera noterna.
Dagen före konserten är det repetition med ett genomdrag några timmar före showtime.
Det är här vi är nu, under de såväl avslappnade som koncentrerade förberedelserna.
En efter en släntrar musikerna in till repetitionen som inleds klockan ett. Ingen är sen. Uppvärmning av kinder och läppar, det kvillrar i den i övrigt folktomma konsertlokalen, alldaglig klädsel, kostymerna får vänta till kvällen.
Snicksnack som på de allra flesta arbetsplatser. Hur många kvadrat är ditt nybygge på? Vilket år var egentligen OS i Nagano? Vad blev det till lunch? Jaha, jag tog en snabb sallad. Vad blir det till helgen då?
Dessförinnan har all utrustning satts på plats, det är mycket som ska kopplas in under ljudteknikern Magnus Jonssons ledning.
Trunkar och lådor i mängd som körts från lokalerna i Vibble och stuvats in genom den trånga gången till scenen, precis som så många andra akter gjort sedan Carola uppträdde vid invigningen i april 2007.
Ljudet ska putsas, publiken ska höra och musikerna ska höra varandra.
Nisse Landgren packar upp sin röda Yamaha-trombon och kliver upp på scenen. Instruerar inför uppmärksamma öron. Han säger, under genomdraget av Paul Simons ”Still Crazy After All These Years”:
– Om du tonar ner din saxofon lite så kommer basklarinetten fram bättre.
Och vidare:
– Vi tar från takt 44, trumpeterna kan fejda redan på tvåan.
Det är fel i noterna, påpekas det. ”Jag trodde det var en stortriol man det är skrivet en åttondel för mycket”. Med penna är det snart åtgärdat.
…och så där håller det på. Takt för takt, år efter år. Detaljer skruvas. Tills allt är perfekt.
Ett halvt sekel, alltså. Femtio år. Eller hur många år det nu verkligen är. För: När bildas ett band?
Är det när medlemmarna första gången ses för repetition? När man beslutar sig för ett bandnamn? Är det när den första konserten hålls?
Vad gäller Gotland Big Band kan den som vill räkna starten från 1971, då såg nytillträdde regionkapellmästaren Olle Lind möjligheten för musiker från dåvarande militära blåsorkestern att bilda ett storband.
Bland annat plockades då Bernt Eklund in som leadsaxofonist och arrangör, vilket beskrivs som ett lyckokast i orkesterns historia. Genom åren satte han sin alldeles egna prägel på bandet med sina finurliga arrangemang.
De gånger han haft en saxofon som inte är överkörd och platt, vill säga. Vi kommer till det.
Premiärspelningen för storbandet skedde i Öja bygdegård i oktober 1973. Kanske ska det räknas som starten?
Senare den hösten spelades det även i Hemse, Klintehamn, Slite, Lövsta och på Borggården i Visby.
Fram till 1974 hette man Regionmusikens storband. Trist, tycktes det. Så folk uppmanades att skicka in namnförslag. Storförbandet, Pärlbandet, Färjbandet, Almedalsbandet och Kom Och Blås var några av förslagen.
Mest vanligt var dock Visby Big Band, eller Visby storband, och så fick det bli…
…tills 2019 då bandnamnet blev det nuvarande: Gotland Big Band.
I dag är Ystad-bördige Marcus Grufstedt trumslagare i storbandet, det har han varit sedan han anställdes vid Gotlandsmusiken för 25 år sedan, 1999.
Han bildar rytmsektion tillsammans med basisten Josef Karnebäck, i orkestern också pianisten Oskar Lindström, det är de enda tre som inte spelar blås.
I den allra första början var det Janne Persson som satt bakom skinnen. En som fick sina allra första impulser från honom var Per Lindvall som några år i barndomen (1965-69) bodde på Allégatan då hans pappa var pingstpastor i Visby.
Per stod med stora ögon och öron när militärorkestern spelade vid Söderport, särskilt minns han dess trummis.
Det fick honom att själv börja spela trummor och med tiden blev han en av landets mest anlitade studiomusiker som bland annat trummade på Abbas comeback-skiva ”Voyage” 2021.
Innan dess hade han kompat världsartister som Mary J Blige, Ray Charles och turnerat många varv runt jorden som livetrummis åt norska gruppen A-ha.
– Särskilt minns jag Jannes pressvirvlar, dem var jag imponerad av. Det tog lång tid innan jag fixade att spela sådana, berättade Per Lindvall då GT/Helagotland sammanförde de båda drygt 50 år senare, hösten 2021.
Pressvirvel är för övrigt fackspråk för de där snabba virvlarna som låter som en näve sand hälls ut över skinnen.
Janne Persson blev några år senare alltså storbandets förste trummis och en av sex i originalsättningen som alltjämt är vid liv, de övriga är Lars-Olof Ahnell, Olle Lind, Ingvar Sandström, Boris Åberg och Bernt Eklund.
På den tiden bestod hela storbandet av gotländska musiker, i dag tvingas man alltså hämta fastlandskraft för att bli fulltaligt.
Bernt Eklund, ja. Hur var det nu med hans platta saxofon?
Bernt, som föddes i Norrköping, gick i pension 2009 efter att ha avslutat sin anställning vid Gotlandsmusiken med en adventskonsert i domkyrkan och som tidigare under karriären spelat i Leif Kronlunds orkester och även gjort sommarturnéer med Björn Skifs och Tommy Körberg.
Jodå, det skulle packas för avfärd till en av genom åren många konserter i Almedalen. Magnus Fahlén (lite av bov i detta drama) tyckte (och det var ju snällt) att väskan med Eklunds barytonsax inte skulle ligga och skramla på släpet där bak.
Den var liksom alldeles för fin och värdefull för det.
– Bättre att lasta in den bak i bussen, tänkte jag. Men bakdörren var låst så jag ställde väskan tillfälligt på marken.
Och så gick det som det gick, personen vid ratten (vem det nu var) petade i backen och så var den saxofonen platt.
– Det kändes rätt pinsamt. Dumt. Men han fick så småningom ut en ny på försäkringen, minns Magnus Fahlén.
Se där, bara en av många dråpligheter under den halva mansålder bigbandet existerat. Mansålder, alltså. Kvinnoålder är inte mycket att tala om här.
Ytterst få anställda musiker inom Gotlandsmusiken är kvinnor och i storbandet finns bara en, trombonisten Anna Hederstedt, som under jubileumskonserten fick sällskap av inlånade saxofonisten Amanda Sedgwick från Stockholm.
Gotland Big Band är ett av tre storband i landet med anställda musiker, de andra är Norrbotten Big Band och Bohuslän Big Band.
Med stöd från Kulturrådet har dessa orkestrars huvudmän gjort ett kartläggande och kompetenshöjande projekt med syfte att främja jämställdhet inom den mansdominerade jazz- och storbandsvärlden.
Där finns bevisligen ett jobb att göra, låt vara att Gotlandsmusiken sedan årsskiftet har en kvinna vid direktörsrodret; Helena Wessman. Hon lämnade jobbet som rektor för Kungliga musikhögskolan och flyttade hem till Gotland, nästan lika tvär gir som när hon var tolv och bytte blockflöjten mot trombon.
Och här tog den texten (nästan) slut, men för storbandet väntar en musikalisk sommar med två konserter i Almedalen, 11 juni med minimerad sättning och den 18 juni med hela 16-mannabandet.
jubileumsgänget
I Gotland Big Band spelade dessa musiker under jubileumskonserten: Saxofon: Fredrik Stenberg, Amanda Sedgwick, Jonas Granberg, Lars Linna och Magnus Blom. Trumpet: Magnus Appelholm-Bergbohm, Magnus Thorell, Steve Chadwick, Mats Hoffman. Trombon: Hjalmar Ljungberg, Magnus Fahlén, Anna Hederstedt och Gustaf Wiklund. Piano: Oskar Lindström. Bas: Josef Karnebäck. Trummor: Marcus Grufstedt.
...& originalet
Vid den allra första konserten 1971 spelade följande: Saxofon: Lars-Olof Ahnell, Kenneth Rönn, Bernt Eklund, Ivan Wallin, Anders Frisk. Trombon: Boris Åberg, Göte Janzen, Olle Lind och Ingvar Sandström. Trumpet: Sten Lindberg, Sven Grönlund, Olle Malmqvist och Curt Lundgren. Trummor: Jan Persson. Bas: Gunnar Persson. Gitarr: Bertil Wessman.