Lennart Svennefelt en av de stora i gotländska handbollen förr i tiden, både som spelare (bilden) och ledare.
Numera avlidne Lennart Svennefelt – välkänd inom handbollen som både som spelare och ledare – har sammanställt en historik över öns handboll där han inleder med: ”De första riktiga matcherna mot fastlandslag spelades 1934 då Matteuspojkarna (MP) från Stockholm mötte både en militärkombination och en Visbykombination. MP vann båda matcherna klart. En månad senare spelade ett Gotlandslag mot IK Göta i en kvalomgång till SM där stockholmarna vann med 24–7”.
Vidare i historiken skriver Svennefelt bland annat: ”I början spelades handboll med en mindre fotboll och många sköt så kallade rundpallar där det var blod, svett och tårar som gällde. Blod och svett från spelarna och tårar från närmast anhöriga som såg sina käraste bäras ut på bårar. Det var krig på planen och alla till buds stående medel användes och allt var fjärran från någon frökensport”.
Nåväl, vi hoppar fram tiotalet år till 1947 då I18:s juniorlag spelade oavgjort 9–9 mot Göta från Stockholm. I Göta spelade för övrigt Lennart ”Nacka” Skoglund som senare blev firat fotbollsproffs i Italien.
Den första dammatchen mot fastlandslag avgjordes 1941 då IF Gute mötte Söders kvinnliga IK. Gästerna från Stockholm vann med 5–0. Jo, ni läste rätt, 5–0. Dammatcherna var synnerligen målfattiga på den tiden. Hoppskott förekom inte och det var heller inte tillåtet att ensam studsa bollen flera gånger…
Stig "Manne" Östergren
Stig ”Manne” Östergren är idag 93 år och var med när handbollen tog fart på Gotland på 1950-talet. Stig spelade för Visby IF.
– Jag var ingen vidare skytt så jag fick spela i försvaret, minns Stig. Ett tag var det Jonny Jonsson, Gunnar Svennefelt och jag som bildade backlinje. Kul när man fick spela tillsammans med de stora pojkarna.
Din styrka som handbollsspelare?
– Hade väl ingen, kanske att jag stod i vägen…
IF Gutes damlag i handboll var ett tag bäst på Gotland. Det här gänget bärgade en DM-titel. På bilden ses; Gösta Elvinder, Elsie Carlsson, Malla Knutas, Agneta Töpel, Lisbeth Karlsson, Eivor Olofsson, Ulla Almlöf, Gun Nilsson, Elsa Elvinder och Gun Weinman Pettersson.
Det så kallade Ex-huset (nuvarande Innebandycenter) var på den tiden öns ”Handbollsmecka”. Här kunde det spelas en rad matcher på söndagar – först en ungdomsmatch, sen en dammatch och sist en herrmatch. Fast stundtals var golvet i Ex-huset en aning halt.
– Det brukade vara dans där på lördagskvällarna, berättar ”Manne”. För att de dansande paren skulle glida fram över golvet på ett behagligt sätt spreds det talk över golvet som fanns kvar när handbollen kom dit dagen efter…
Några omklädningsrum och duschmöjligheter fanns inte i Ex-huset. Läktaren på ena kortsidan och scenen på andra kortsidan fick fungera som omklädningsrum och i de två toaletterna i entrén kunde spelarna tvätta av sig efter matcherna.
Blev det några DM-tecken för dig, Manne?
Han blir tyst, kliar sig i skallen och försvinner in i ett annat rum. Kommer ut igen med en gammal chokladask där han samlat sina medaljer. Vi kommer fram till minst tre DM-tecken som senior i Visby IF. Plus möjligen någon match i Gotlandslaget.
– Jag kommer inte ihåg alla detaljer, säger 93-åringen som inte samlat på några tidningsurklipp eller statistik från den tiden.
*Visby AIK:s handbollslag från tidigt 40-tal på en något annorlunda lagbild, från vänster: Glyn Persson, Karl-Arnold ”Lalle” Svensson, Arne ”Abbe”Claesson, Fritz ””Fiffe” Westerberg, Yngve Ronqvist, Harry Nygren, Gösta Löfqvist, Folke Eriksson, Evert ”Bagarn” Olofsson och Erik ”Storen” Lindfors.
En medalj från ett junior-DM i fotboll från 1947 ser jag också att du har?
– Det stämmer, jag var rätt snabb som ytter.
Men här i asken finns ju flera andra medaljer?
– Det vete f-n vad allt är, skrattar Stig. Tresteg kunde jag också hoppa, mina långa ben passade bra för den sporten, vann ett par junior-DM.
Handboll är fortfarande Stigs sport nummer ett. När de stora mästerskapen avgörs är han bänkad framför TV:n i hemmet på Irisdalsgatan.
– Då sitter jag klistrad, handboll är fortfarande min favoritsport.
Gösta "Gösen" Svensson
Dagen efter besöket hos ”Manne” åker jag hem till den tolv år yngre Gösta ”Gösen” Svensson. Här har det minsann samlats på tidningsurklipp. Köksbordet är belamrat.
– Jag har sex album från tiden som fotbollsspelare, fyra från handbollen, berättar Gösta.
På idrottsgotland är Gösta minst lika känd som en skicklig och brytsäker fotbollsspelare. När han minns tillbaka på den digra karriären dyker säsongen 1957-58 upp ur minnet. Inte så konstigt.
– Den säsongen vann vi i Visby AIK fyra junior-DM-titlar - fotboll, handboll, ishockey och bandy! I fotboll vann vi förresten junior-DM fyra år i rad utan att släppa in ett enda mål i finalerna.
Inte nog med det. Redan som 15-åring blev han också gotländsk seniormästare i handboll med sitt Visby AIK.
– Vi slog Fårösund med 31–22 i finalen, jag gjorde fem av målen. Ett härligt minne.
Rutinerade storskytten ”Putte”Klang var som vanligt värst med sina 13 mål!
– Det var en åldersskillnad på 23 år mellan ”Putte” och mig, det kan du se här i tidningsurklippet.
Gösta Svensson var en utpräglad målskytt i handboll. Fanns alltid där på linjen beredd på ett inspel. Det gav också utdelning. Redan säsongen 1959-60 vann han den gotländska skytteligan. Men det krävdes stordåd för att ta hem titeln.
– Jag behövde göra 15 mål i sista matchen mot Othem för att komma förbi Fårösunds ”Fenkis” Nordlund, som de flesta trodde redan säkrat segern. Uppmaningen från lagledningen var att alla bollar skulle spelas till mig. Så gjorde också mina kompisar i AIK och jag lyckades göra 15 mål trots att jag missade tre straffar…
Gösta fick ihop totalt 74 fullträffar mot 73 för ”Fenkis” Nordlund.
Men tiden i Visby AIK var snart över till förmån för Gute, senare VIF Gute. En höjdpunkt i handbollskarriären var när VIF Gute 1968 avancerade från division 3 Stockholm till division 2, som då var näst högsta serien i landet.
– Det är en av de absoluta höjdpunkterna i karriären.
Jan-Åke ”Magen” Engström, VIF Gute, var en stor målvaktsprofil i gotländsk handboll.
Här är spelarna bakom den bravaden: Ove Fredriksson, Inge Löfqvist, Ola Haack, Gösta Svensson, Kurre Eklöf, Allan Carlsson, Lennart Svennefelt, Sture Carlsson, Kurt Johansson, Jan-Åke ”Magen” Engström och Anders Kallio. Plus måhända några till som inte finns med på lagbilden vi tagit del av.
Handboll eller fotboll, vad föredrog egentligen Gösta Svensson som redan 19 år gammal belönades med GA-bollen som Gotlands främste fotbollsspelare.
– Fotboll var roligare, men jag lyckades nog bäst i handboll där jag hade anbud om en övergång till IK City i Eskilstuna. Jag valde i stället att utbilda mig polis, det kändes säkrare.
FOTNOT: Det här är fjärde artikeln i serien om gotländsk idrott förr i tiden. Tidigare artiklar har handlat om bordtennis (27/12), tennis (29/12) och ishockey (13/1).