Tanja Lindström och Natalin Hanna besöker Blå lagunen under sin Gotlandsresa. ”Vi är här med en kollega som är gotlänning och han ville visa oss ön”, säger Natalin Hanna.
Över en miljon besökare kommer till Gotland under ett år och de flesta när det är högsäsong. I såväl turistmagasin som instagraminlägg lockas de till ett unikt resmål, som har liknande utmaningar som många andra.
– Tänk att folk bor här, säger Tanja Lindström.
Hon står bredvid Natalin Hanna på en kalkbrottskant till Blå lagunen. Båda deras mobilkameror är riktade mot badplatsen och resten av deras resesällskap badar i det turkosblå vattnet.
– Det är så vackert, säger Natalin Hanna, som har varit på ön flera gånger förut, men det är första gången på den här platsen.
Tanja Lindström och Natalin Hanna reser i ett större sällskap som även har varit på Gotlands museum och Lummelundagrottan. Om det är fint väder vill de även till Fårö.
Blå lagunen har blivit ett av Gotlands populäraste resmål. Den här dagen är det lite molnigt och blåsigt, men ungefär 200 bilar har kört hit. Det finns fortfarande tomma platser på parkeringen, som utökades förra året. Det finns även plats för besökare att sprida ut sig runt det vattenfyllda brottet.
– Jag gillar inte när det är proppfullt med folk om jag ska bada, då hade jag inte velat vara där det är fullt med folk utan gått undan, säger Tanja Lindström.
Nu när högsommarveckorna har börjat kan det fyllas på snabbt.
– Jag känner flera som bor här på Gotland och de säger att de inte gillar vecka 29 och att det blir mer än dubbelt så mycket turister då, säger Natalin Hanna och ser ut över platsen.
– Idag är det perfekt.
Vi hoppas att det ska bli fint de andra dagarna också
Tanja Lindström
Besökare
Förväntningar
Det finns andra sommardagar när parkeringen är full och länsstyrelsen, som sköter naturreservatet där Blå lagunen ligger, uppmanar besökare att välja en annan badplats. Det finns andra platser på ön som aldrig blir fulla enligt Owe Ronström, som forskar om hållbara besök och länge har följt proteströrelserna mot överturism.
– Gotland kan svälja betydligt mer folk om de inte bara är samtidigt och på samma plats. Begreppet överturism är knepigt, resonerar den gotländska professorn i etnologi.
– Det finns platser som definitivt inte kan svälja mer men dit hör inte Gotland, ännu.
För besökare kan synen på om ett resmål är fullt eller inte variera.
– Det beror på förväntningarna. Om man åker till Mallorca och Venedig så får man reda på att det är trångt, att det är fullt och väldigt mycket folk. Det finns en del människor som gärna söker sig till ställen där det finns många andra människor och där de kan berätta att jag har också varit där. Men så finns det en del människor som avstår och inte vill vara på platser där det finns andra turister. För dem är gränsen nådd tidigt, säger Owe Ronström.
Owe Ronström, professor emeritus i etnologi vid Uppsala universitet. Han är delaktig i forskningsprogrammet Hållbara besök vid Campus Gotland och en av författarna till antologin ”Enabling sustainable visits”.
Förståelse
Vid Blå lagunens vattenkant sitter den semestrande familjen Börjesson, med föräldrarna Karin och Mathias och deras barn Eddie, Astrid och Ellen. De har precis badat i det 22-gradiga vattnet. Bakom dem är det kö till toaletterna, men den utfällda containern som säljer glass har kassan ledig.
– Det är ganska lugnt och det får inte vara för öde heller. Lagom är alltid bäst, säger Mathias Börjesson.
Trebarnsfamiljen bor själva i en turiststad, på västkusten.
– Vi bor i Varberg utanför stadskärnan och det går knappt att komma in till stan för att det är sådan trafik, säger Karin Börjesson om sommarsäsongen.
De har förståelse för att det kan bli för mycket även här. När bilarna blockerar landsvägen och skräp slängs i naturreservatet.
– Jag antar att det inte är så här när det är massa fler turister. Sedan är det likadant hemma, att det tar lite stryk, men det är klart att det är bra också när det drar in pengar till kommunkassan, säger Mathias Börjesson.
De som kör till Blå lagunen får även betala en avgift på 50 kronor per fordon och en sådan här dag kan det bli runt 10 000 kronor. Parkeringsvakter från en lokal idrottsförening är på plats för att jobba in pengar till barn- och ungdomsverksamheten.
Lagom är alltid bäst
Mathias Börjesson med familj
Besökare
Förtjänster
Inkomsterna från besökarna är ett argument som ofta används för ökad turism, även på de platser som redan är välbesökta.
– Där har det redan dykt upp en krets av folk som bor och jobbar med dem, som är beroende av de här besökarna. Det finns ett beroendeförhållande och det klart att de inte tycker att det ska vara färre folk, säger Owe Ronström.
På Gotland, och flera andra resmål i världen, vägs dock de ekonomiska vinsterna mot kostnaderna.
– Eftersom vi nu inte ser något slut på ökningen av antalet resande, återstår de problem som vi ändå pratar om och som man nu protesterar mot. Utnyttjandet av platser och människor och den frågan som hela tiden ligger i bakgrunden, om vem som tjänar på det här och inte är det besöksplatsen i alla fall, säger Owe Ronström.
Enligt honom är det inte heller den gotländska besöksnäringen som tjänar mest.
– Vinsterna hamnar inte här, och även om det hamnar pengar här så är det en liten bråkdel av det som omsätts, och det gäller särskilt sådant som kryssningsindustri och charterturism.
Kryssningskajen i Visby invigdes 2018 och sedan dess har passagerare gått iland för att upptäcka Visby och världsarvet. En del bokar även turer till andra sevärdheter på Gotland.
Den tillfälliga bron från kryssningskajen till andra sidan av färjeleden i Visby. Den permanenta Kopparviksbron planeras att vara klar 2025.
Villkor
Owe Ronström nämner flera åtgärder som införs på olika destinationer, för att styra besöksnäringen.
– Det vanligaste steget är att man inför begränsningar av allt möjligt. Begränsningar för att sälja mat och alkohol, begränsningar för att hyra ut, begränsningar för hur många människor som får vara på en viss plats och vilka människor som inte får komma, säger han.
Det är ett sätt att reglera besökarnas utrymme och beteende.
– Ett annat sätt är att säga att normalläget är att ingen får komma, och sedan säger vi att om du ska komma då måste du gå med på det här och det här. Det är en moralisk fråga och inte en ekonomisk eller en ordningsfråga, fortsätter Owe Ronström och tar önationen Palau som exempel.
Det är det första landet som kräver att deras besökare ska uppträda hållbart och respektfullt för att få komma in. De får lova att inte sätta spår som inte kan sköljas bort med nästa våg, vilket signeras och stämplas i passet.
– Vad de har gjort med Palau är att ha satt upp den här relationen mellan värd och gäst, som är villkoret för besöket och inte det ekonomiska utfallet, säger Owe Ronström.
Det måste börja med att man upprättar en relation
Owe Ronström
Utsläpp
För besökare till Gotland, och Palau, är den största hållbarhetsutmaningen att ta sig till destinationen.
– Vi har kommit överens om att nå klimatmål som är uppställda i Parisavtalet och på Glasgowmötet. Det är en global överenskommelse och det har de som håller på med resor att förhålla sig till. Ska det bli verklighet då måste man minska utsläppen, säger Owe Ronström.
Transporten till och från ön står för den största delen av besöksnäringens koldioxidutsläpp. I Region Gotlands nuvarande besöksnäringsstrategi från 2019 finns dock målet att öka resandet med flyg och färja med en femtedel. Samtidigt ska resandet bli mer miljö- och klimatvänligt. Färjetrafiken vill satsa på fossilfritt och flygtrafiken på elflyg, i framtiden.
– Jag tror säkert att det finns försök, med det är naivt att tro att det skulle räcka någonstans. Det mesta är ändå inom ramarna för business as usual. Det man inte förstår är att klimatförändringarna är väldigt snabba, säger Owe Ronström.
Samtidigt rapporterar resebolag om den nya turisttrenden coolcation, där turister från södra Europa söker sig norrut när Medelhavsområdet blir för varmt.
– Det blir absurt då. Att man ser att det finns pengar att tjäna på det som har så fruktansvärda konsekvenser, för alla, säger Owe Ronström.
Det stora antalet bilburna besökare vid Blå Lagunen har orsakat trafikkaos tidigare somrar.
Hållbarhet
Forskningsprojektet som han är delaktig i undersöker hur en destination som Gotland kan möjliggöra hållbara besök.
– Man måste kunna besöka folk, men det kommer att kräva att vi avstår från vissa former av besök och börja med dem som släpper ut mest och utsätter folk för mest problem. Då är det massturismen vi pratar om, säger Owe Ronström.
Det handlar om hur många besökarna är, men även hur de kommer hit, vart de åker, vad de gör och vad avtrycket blir.
– Om vi måste minska någonting måste vi komma ihåg att all civilisation, all kultur och allt vad mänskligheten har byggt, bygger på vår förmåga att resa och besöka andra. Vi måste våga vårda och skydda den möjligheten. Men i ljuset av klimatförändringar och överturism och det som händer på de här platserna, måste vi just därför våga säga stopp och belägg för en annan typ av besök, säger han och nämner återigen kryssningsindustrin och charterturismen.
Man säljer en plats som en unik och särpräglad plats på exakt samma sätt som alla andra
Owe Ronström
Besökarna vid Blå lagunen är under denna dag inom de begränsningar som parkeringen utgör. Förutom det hundratal personbilar och tiotal husbilarna står även två turistbussar där, vilket kan möjliggöra att ännu fler kan komma. Och enligt Owe Ronström behöver ansvaret tas för att möjliggöra hållbara besök.
– Det viktigaste ansvaret ligger inte hos besökarna, fast de har ett stort ansvar, och det ligger inte hos de besökta, utan det ligger hos besöksnäringen själv, säger han.
Den tredje och sista delen i den här artikelserien har branschens perspektiv. Den första hade befolkningens.
Besöksstatistik 2023
Totalt registrerades 1,3 miljoner gästnätter i betalt boende på Gotland under 2023. Det inkluderar gästnätter på registrerade anläggningar samt på uthyrningsbolag som Airbnb och Vrbo.
Antalet inhemska besökare samma år var 1,1 miljoner. Av dem var 329 000 på en dagstur och 751 000 stannade minst en natt.
Övernattande besökare spenderade 1,9 miljarder kronor och dagbesökare nästan 200 miljoner kronor. Dessa besökares totala konsumtion i Gotland under året var 2,1 miljarder kronor vilket i genomsnitt blir knappt 2 000 kronor per person.
Källa: Gotlands förenade besöksnäring
Ska vi vårda någonting och våga stå upp för vår möjlighet att besöka andra, då måste vi också våga konfrontera de företag som lever på att sälja bilder av destinationer där folk inte kan bo
Owe Ronström
Professor emeritus i etnologi vid Uppsala universitet.
