Kanske behöver inte någon patient vara rädd för att inte få en god och relevant vård, frågan är mer till vilket pris för personalen.
Signalerna från personalen är att man är orolig att patientsäkerheten inte ska kunna upprätthållas på grund av hög arbetsbelastning och för låg bemanning.
Sjukhusledningen och politiken skickar signalen att ja, det är tufft, men läget är under kontroll.
Cancersjuka har fått sina operationer uppskjutna, en pojke som skulle få göra en jobbig men efterlängtad provtagning som familjen laddat för länge, fick denna uppskjuten och får börja om på ruta ett.
Det kunde vara värre men för dem som drabbas är det illa nog.
Och personalen befarar alltså att det kan bli riktigt illa i sommar, något de larmade om efter en riskanalys som gjorts inför sammanslagningen av ortoped- och kirurgavdelningarna.
13 kirurger och ortopeder som kommer att få det yttersta medicinska ansvaret under dessa förhållanden skrev i ett brev till sjukhusledningen att "Vi förutsätter att sjukhusledningen tar ansvar för att dels informera den gotländska befolkningen om de medicinska risker man med öppna ögon väljer att ta, dels inrättar ett dygnet-runt-schema för jourhavande sjukhusledare som får ta ansvar för att lösa den situation man planerar för så att vi bakjourer har möjlighet att fokusera på att vårda våra patienter.”
Partierna i regionfullmäktige har gjort gemensam sak och mangrant avkrävt åtgärder från regeringen för att lösa Gotlands akuta problem att finansiera sjukvården.
Det råder skilda meningar om alla stenar verkligen är vända för att hitta egna lösningar men i grunden står det klart att öns sjukvård som skulle kunna serva 200 000 invånare men ska finansieras av 61 000 inte är hållbar.
Hittills har regeringsföreträdare förklarat att de "förstår allvaret" vilket ju så klart är bra men då behöver man också följa upp med direkta åtgärder.
Om politikernas samfällda nödrop är på allvar borde kanske politiken göra som man gjort med lasarettet: slås samman. Skapa en "samlingsregering" där all prestige och politisk taktik läggs åt sidan för att fokusera fullt ut på lösningar för Gotlands välfärd.
Jag har inte sett några genomgripande förslag från S&M-styret och oppositionen har inte styrets resurser och möjlighet att ta fram underlag för egna förslag. Det är dags att kavla upp och agera.
För till syvende och sist ligger ansvaret i de gotländska politikernas händer. Historiskt har få om några problem lösts långsiktigt genom att enbart skjuta till mer pengar.
Till sist...
... kan jag inte låta bli att notera att företaget som fick uppdraget att bygga 60-miljonersbron vid kryssningskajen enligt sin företagsredovisning har en vinstmarginal på 16,3 procent.
Vilken tur att det inte spelar nån roll att skattepengar går till vinstdrivande företag som bygger broar.