Provtagning av vattnet i november 2023.
I höstas tog sig bakterien clostridium perfringens in i västra Gotlands vattenledningssystem, vilket ledde till att Region Gotland rekommenderade invånarna att koka sitt vatten.
En extern utredning har nu gjorts av konsultbolaget PWC, som bland annat baseras på intervjuer och enkäter med regionens personal. Rapportförfattarna konstaterar att det var otydligt vem som skulle göra vad och vem som hade rätt att fatta beslut när krisen slog till, eftersom det saknades tydliga styrdokument och delegationsordningar kopplade till krisberedskap.
LÄS MER: Containerlösningen för Langs hage kostar miljoner
”För att uppnå den tydlighet, effektivitet och robusthet som en välfungerande krisberedskap och komplexa krissituationer kräver behöver Region Gotland se över befintliga styrdokument men också överväga att upprätta nya”, skriver rapportförfattarna från PWC.
Bland annat får regionens nödvattenplan kritik eftersom flera viktiga delar saknas. Exempelvis tydliggörs inte formerna för aktivering av nödvattenplanen, vem som har rätt att fatta beslut utifrån den eller hur nödvattnet ska prioriteras mellan olika verksamheter.
I början av krisen fick regionen mycket kritik för sin kommunikation. I rapporten får den i stort godkänt, men det första myndighets-sms:et som skickades ut till allmänheten ringas in som ett problem. I det stod endast:
”Region Gotland uppmanar att koka allt hushållsvatten, innan det används. Visbys VA-abonnenter.”
Det var otydligt, tycker de intervjuade regiontjänstemännen. Det hade heller inte stämts av med regionens kriskommunikation.
”Kommunikationsfunktionen konstaterar i efterhand att man fick lägga stor kraft på att kommunicera kring hur sms-funktionen fungerar och varför sms:et inte hade nått alla avsedda mottagare”, kan man läsa i rapporten.
LÄS MER: Därför luktar och smakar vattnet klor
Med tanke på Gotlands säkerhetspolitiska betydelse har regionens krisledningsstab inte lagt ett tillräckligt fokus på säkerhetsaspekter, konstaterar rapportförfattarna i sin analys, ”vilket kan ha medfört att säkerhetskänsliga uppgifter röjdes under krishanteringen”.
Roma Grus AB fick en viktig roll för att lösa vattenkrisen. Det var de som hade uppdraget att köra ut nödvatten till viktiga verksamheter, så som Visby lasarett.
Roma Grus AB försåg bland annat Visby lasarett med dricksvatten under hösten och början av vintern. Det möjliggjordes genom att företagets personal ställde upp på att jobba övertid, något som inte reglerades i avtal med regionen.
Men företaget är inte helt nöjda med regionens kommunikation eller beredskap för den situation som uppstod. ”Förvirring” och ”osäkerhet” är två ord som används för att beskriva bristen på kommunikation och otydligheten i ansvar.
”Utöver detta påtalar Roma Grus AB att samverkan med regionen möjliggjordes tack vare att Roma Grus AB:s personal var flexibel och ställde upp utanför ordinarie arbetstid, vilket inte är en upphandlad tjänst i nuläget.”
LÄS MER: Efter vattenlarmet – ingen kompensation till hushållen
Regiondirektören Stefan Hollmark pekar ut sina tre viktigaste slutsatser från rapporten: Att förbättra kommunikationen, internt och externt, att säkerställa rätt utbildningar och att tydliggöra vem som ska fatta beslut i en kris. Bland annat ska regionen göra en översyn av sina beredskapsdokument.
– Jag tycker att det är viktigt att vi tydliggör vem som har vilket ansvar och vem som fattar beslut när vi är i en kris. Det vill jag prioritera.
Rapporten säger att säkerhetskänsliga uppgifter kan ha röjts. Men HAR något röjts?
– Om det hade hänt något allvarligt så hade vi antagligen observerat det under krisen, och det är inget jag har vetskap om. Men de pekar på en viktig fråga.
Gotlands regiondirektör Stefan Hollmark lovar att ta till sig av utredningens slutsatser.